21 februari 2011

Stockholmsvegetarian?

"Isabelle är vegetarian, så kallad Stockholmsvegetarian. Hon äter fisk och ägg, men inte kött."
Sagt om Isabelle McAllister i DN:s serie om att komma i form, skrivet av journalisten Ulrika By. Någon som hört begreppet "Stockholmsvegetarian" tidigare?

52 kommentarer:

  1. Inte hört det uttrycket tidigare, men det är alltför vanligt med folk som äter fisk och fågel och ändå kallar sig vegetarianer :(

    SvaraRadera
  2. Har aldrig hört. Däremot hör jag ofta om de som säger att det är ju lätt för Stockholmare att tala om för oss på landet hur vi ska sköta djur och landsbygd,jakt mm.
    Jag skulle vilja säga precis tvärtom. Det är väl mycket lättare att bo i Stockholm och inte behöva uppleva det man ser och hör talas om här på landsbygden. Som landsbygdsbo beundrar jag istället de Stockholmare som engagerar sig för djurens skull.

    SvaraRadera
  3. Bättre än inget?

    SvaraRadera
  4. Demi/semivegetarian heter det väl ändå.

    SvaraRadera
  5. Ahahahaha, detta kan vara det roligaste jag hört idag.

    SvaraRadera
  6. Elisabeth Taylor21 februari 2011 19:02

    Detta är inget typiskt "Stockholmssyndrom", som dramat vid Norrmalmstorg eller de fula djurplågarbollsmössorna, detta är vanligt och det är förstås så att folk gör som de vill, fast det verkar konstigt.
    Känns det bra att äta ägg och fisk, så är väl det bra, så länge man inte äter fägelkött, de djuren har det värst, men vi har inte rätt att döma, bara informera och upplysa.

    SvaraRadera
  7. Fiskar är inte grönsaker. Tycker inte att ordet vegetarian någonsin ska användas om man äter djur.

    Elisabeth: Hur kan du i ena meningen säga att det är bra att äta ägg och i andra säga att fåglarna har det värst. Det är ju samma djur och om det inte är etiskt ok att äta fåglar så är det inte heller ok att äta äggen.

    SvaraRadera
  8. Hijja,

    Såklart bättre än inget. Jag tyckte mest det var ett lustigt begrepp som jag aldrig hört förrut.

    Themicks,

    Jo, det är väl uttrycket man brukar använda.

    Men jag håller absolut med Märtha Louise och Sofia – senast jag tittade efter så var en fisk absolut ett djur. Läsning av Pelle Strindlunds nya bok ”Jordens herrar” rekommenderas, där skriver han en hel del om fiskar.

    Elisabeth Taylor,

    Fördömmer gör jag inte, alla steg är viktiga. Jag tycker bara det är märkligt att kalla sig vegetarian när man äter djur. Och att detta säkert är anledningen till att man som vegetarian ofta får frågan om man äter fisk på restaurang, t.ex.

    SvaraRadera
  9. Håller med Hijja om att det är bättre än inget. Jag lever på en vegetarisk kost men äter fisk emellanåt. Vad ska jag kalla mig? Köttätare säger ni men då riskerar jag att få en blodig biff på tallriken nästa gång jag blir bjuden på mat.

    Demi/semivegetarian är för mig enbart ett beskrivande ord som säger: Jag äter vegetariskt men då och då även fisk.
    Liksom Lacto-ovo vegetarian säger att jag äter vegetariskt men även ägg och mjölkprodukter.

    Vad man sedan etiskt tycker om andras matvanor är väl en helt annan sak...

    SvaraRadera
  10. themicks,

    jag kritiserar inte matvalet i detta fallet, men den vanligaste definitionen av en vegetarian är att det är en person som äter "föda från växtriket" (taget från SAOL). Och en fisk är ingen växt.

    Det handlar om att jag tycker det är synd att fiskar blivit någon sorts mellanting mellan djur och grönsak, trots vad vi nu vet om dem. Liksom om det faktum att många vegetarianer får frågan om de äter fisk - trots att själva poängen med att kalla sig vegetarian är att undvika djur i maten.

    SvaraRadera
  11. Så vad ska en s.k. demi/semivegetarian kalla sig istället tycker du?

    Personligen tycker jag det namnet är bra, av anledning som jag skrev ovan och jag ser hellre att man informerar restauranger med mera om ordens betydelser och skillnader istället för att haka upp sig på att man har ordet vegetarian i samma mening som man nämner fisk, då jag är övertygad om att orden kom till i just beskrivande syfte.

    SvaraRadera
  12. Vad den personen ska kalla sig vet jag inte. Och det är naturligtvis upp till var och en att kalla sig demivegetarian, semivegetarian - eller Stockholmsvegetarian.

    Men jag fortfarande det är märkligt att min lokala grill har med "fiskburgare" på sin vegetariska meny, och jag tycker det är trist att fiskar hamnat i denna gråzon.

    SvaraRadera
  13. Men har din lokala grill fisk på en vegetarisk meny så handlar det ju om okunskap. Att man i så fall inte satsar på att informera om skillnaderna mellan uttrycken istället för att gå på att man har ett specifikt ord för de som äter vegetariskt + fisk? Ur den synvinkeln är det väl jättebra att man kommer på namn för just dessa så att man i framtiden inte behöver blanda ihop vegetarianer med demi/semi/stockholmsvegetarianer!

    Tycker du inte?

    SvaraRadera
  14. Visst handlar det om okunskap, samtidigt som de vegetarianer som efterfrågar fisk naturligtvis bidrar till att man placerar fiskburgaren där istället för under den vanliga menyn.

    Ett nytt begrepp vore jättebra, men något förslag har jag inte för stunden. Jag tror också att ett nyt begrepp skulle höja statusen för fiskar, och göra det tydligt att även de är djur - vilket inte skulle skada.

    SvaraRadera
  15. Vad är felet med demivegetarian då?

    Jag tror vi tolkar uttrycket helt olika. Istället för att tolka fisk(demi) = vegetabil = demivegetarian kanske man skulle tolka det: Fisk + vegetabil = demivegetarian?

    SvaraRadera
  16. Häromdagen var en kompis på en lyxig restaurang i Stockholm, och hon hade ringt i förväg och beställt vegetarisk mat. På plats i restaurangen frågade servitrisen om hon åt fisk. Det tycker jag är ett bra exempel på att vi uppenbarligen inte är ensamma om att tolka begreppen olika.

    Jag har sett ordet piscatarian användes i engelska för den som även fisk, något sådant kanske skulle funka bättre. Då undviker man i alla fall ordet "veg".

    SvaraRadera
  17. Sedär, nu verkar vi komma någonvart.
    Självklart ska det inte råda några tveksamheter om huruvida en vegetarian äter fisk eller inte, men i sådant läge (i ditt exempel) hade jag tagit det som en utmärkt chans att informera om skillnaderna mellan begreppen! :-) Och jag skulle även tolka det som att servitrisen faktiskt var intresserad av att jag fick den maten jag ville ha. Ett litet annat sätt att se på saken...

    Piscatarian, roligt ord. Men någonting liknande skulle absolut fungera i Sverige om man tycker att demi-veg-etarian känns inkräktande... Demian? Nej, jag vet inte. Men jag håller mig till demivegetarian och fortsätter informera andra om skillnaderna tills någon kommer med ett annat begrepp.

    SvaraRadera
  18. Ok, gör så!

    Jag håller mig till att informera om att fiskar är djur och att det är bättre att äta annat än djur. Det känns viktigare, tycker jag.

    Som en kollega uttryckte det häromdagen: "När man äter odlad fisk behöver man aldrig undra om den hade ett bra liv eller inte. Det hade den inte. När man äter viltfångad fisk behöver man aldrig undra om den led. Den led fruktansvärt."

    SvaraRadera
  19. Kategorier hit och kategorier dit. Kan vi inte bara få vara människor?

    Jag personligen klandrar Carl von Linné för kategoriseringen. Vad i hundan ska den vara bra för?

    SvaraRadera
  20. Camilla,

    kategorier är bra av två anledingar, som jag ser det. Dels underlättar det när du beställer mat - det är enklare att säga att man t.ex. är vegetarian än att man är en vanlig människa som inte äter vissa saker. Och sedan tycker jag det är ett sätt att visa att man tagit ställning för djuren, vilket kanske inte annars framgår på något tydligt sätt.

    Men vi kan säkert enas om att allt är Carl von Linnés fel! :)

    SvaraRadera
  21. Jag kallade mig pescetarian när jag fortfarande åt fiskar. Försökte rationalisera bort lidandet och det etisk felaktiga i att döda fiskar och för den delen den ekologiska katastrof det för med sig innan jag tog det självklara steget att bli vegan. Skulle aldrig fallit mig in att kalla det något med "veg" på den tiden och jag reagerar fortfarande när folk gör det nu. Men jo, bättre än inget och förhoppningsvis ser folk det som ett steg på vägen. De flesta veganer har ju gjort det.

    SvaraRadera
  22. Som på de flesta thai-restauranger, beställer man vegetariskt där så får man fisksås i woken.. Sen när blev fiskar växter liksom. Dock tror i princip alla jag känner fortfarande att fiskar inte känner någon smärta, så det kanske grundar sig i den teorin..

    En helt annan sak, jag är vegetarian idag men funderar på att ta det där steget till att bli vegan, vet någon var man kan köpa vegansk ost i Norrköping? :-)(Har letat som en tok)

    SvaraRadera
  23. Hilda, det brukar finnas på vanliga ica och coopbutiker av lite större modell. Här i Lund/Malmö blir jag förvånad om jag går in i en butik som inte säljer vegetabilisk ost.

    SvaraRadera
  24. Apropå att kategorisera så läste jag häromdan:
    När jag kokade en kräfta var jag kock.
    När jag kokade en kattunge var jag djurplågare.
    Tycker det säger ganska mycket om hur vi människor kategoriserar djuren.
    Det ena är ju egentligen inte bättre än det andra eller?

    SvaraRadera
  25. Kronprinsessans tvillingbror Vikctor23 februari 2011 23:12

    Carina, du har så rätt, MEN det måste erkännas att det går förfärliga rysningar genom kroppen vid tanken på att koka en kattunge, men samma rysningar infinner sig inte vid tanken på att koka en kräfta, detta måste vara kulturellt betingat, även om jag mår dåligt vid tanken på att koka en kräfta.

    SvaraRadera
  26. Tycker inte att problemet är att folk springer runt och kallar sig vegetarianer fastän de äter fisk. Jag äter fisk och är tydlig med att säga att jag gör det, jag är också tydlig med att jag undviker ägg, skinn, mjölk, mm, och sammantaget tycks summan bli ”vegetarian” i folks ögon. Jag har slutat bry mig om att tillrättavisa alla som frågar om jag ”fortfarande är vegetarian”. Om jag själv vore brydd över vad den korrekta titeln på min kosthållning vore så skulle jag protestera, men jag plockar från lite allt möjligt och vet knappt själv vad jag är enligt dessa ganska överskattade begrepp. Med överskattade menar jag då de används som någon slags moralvisare, vilket de sällan funkar bra som. Vad är det exempelvis som är så mycket bättre med att bära skinn än att smaka på en nytillagad och nyss skjuten fasan? …osv, osv.

    SvaraRadera
  27. Carina,
    Visst är det skillnad, och visst är det kulturellt – tror jag.

    Anonym,
    Att säga att det är ett problem blir lite för stort, men jag måste erkänna att jag inte tycker det är helt lyckat. Per definition innebär begreppet vegetarian att man inte äter djur - men om man kan göra detta och ändå kalla sig vegetarian, faller inte hela poängen med begreppet vegetarian då?

    För några år sedan länkade jag här i bloggen till ett blogginlägg (http://www.vk.se/Article.jsp?article=141051&leftmenu=132) där personen skriver ” Jag är vegetarian och äter renkött, älg och fisk”. Och någonstans tycker jag då man måste komma överrens om att vegetarian faktiskt betyder något, och att det inte är ett begrepp man själv kan välja vad det ska innebära.

    Och för mig är det ett fint ord, ett viktigt ord. Det är ett enkelt och konkret sätt att beskriva vad man äter på, och för mig innebär det att man tagit ställning för djuren (även om jag mycket väl vet att det finns vegetarianer som gör det av helt andra orsaker).

    Om vegetarianism sedan handlar om kosthållning eller om all tänkbar konsumtion känns i sammanhanget som en annan fråga.

    SvaraRadera
  28. Att inte äta djur är helt klart en bra tanke. Jag håller med. Men enligt min uppfattning inget självändamål när man sätter det i relation till att plåga djur eller att ändå vara en del av djurindustrin. När man då pratar om att ta ställning så blir det ett moralstatement som i grunden är skevt. Man äter inte dödade djur men man bär döda djur som kläder. Man äter ägg från en industri där tuppkycklingar dödas på löpande band. Jag kan också visserligen se det ”fina” med ordet vegetarian, men i praktiken så är vegetarian ett moralstatement som inte håller så värst bra. Man dödar ändå. Man stödjer andras dödande, vilket gör att dagens invecklade djurhållning har gjort att det fina med att vara vegetarian har urholkats. Man kan förstås se det som ett bra steg på vägen till veganism (som oftast håller lite bättre som moralstatement), men speciellt mycket bättre än icke-vegetarianers kosthållning behöver det faktiskt inte vara. Ibland lär vegetarianism som levnadsmall till och med vara sämre för djurens än vad fallet är utifall en person äter kött men på ett ”medvetet sätt” (obs, i den mån det nu kan vara det). Därför känner inte jag någon drivkraft mot att ta steget in i en kategori där jag enligt definitionen kan kallas vegetarian. Ser helt enkelt inget värde i ordet annat än som en fin idé, men dock en idé som tiden har sprungit ifrån.

    SvaraRadera
  29. Du har en poäng. Även om du redan kallade dig vegetarian som jag förstod det? Så då finns det uppenbarligen en poäng med begreppet även för dig?

    Jag ser lite mer pragmatiskt på det hela tror jag. Det är svårare att deklarara att man inte klär sig i läder, att man inte borstar tänderna med tandkräm som inte testats på djur. Det märks inte. Men att vara vegetarian märks minst tre gånger om dagen, och det utgör ett ställningstagande, kanske i vissa fall mer symboliskt än praktiskt, om du förstår hur jag menar. Är man vegan blir det ännu tydligare såklart.

    Men det är också ett praktiskt ställningstagande, då personen i grund och botten valt att inte se djur som mat - och det tycker jag är grunden i det vi jobbar för. Visst, det innebär inte konsekvens till 100%, men jag tycker inte det gör ordet mindre viktigt.

    Jag hör det där argumentet om att det ibland vore sämre för djuren att välja vego, men har sett väldigt få konkreta exempel på när detta skulle uppnås. Och hur som helst skulle det röra en så väldigt liten del av den köttätande befolkningen att det i praktiken blir irrelevant.

    SvaraRadera
  30. Kanske uttryckte mig otydligt, jag kallar mig inte vegetarian. Och anledningen till det är att jag då och då äter fisk och skaldjur. Det jag menade är att folk kallar mig vegetarian ändå, och det är ett vanligt fenomen att använda begreppet vegetarian för alla som inte äter kött. Jag kan tycka att det är synd att begrepp inte används som de ska, men eftersom vegetarian inte betyder så värst mycket för mig rent moraliskt så har jag accepterat ordets ”vardagliga” användning. Vilken betydelse av ordet som är korrekt (vardagsbruk eller ordboken) skulle t.o.m språkforskare kunna ägna en eftermiddag åt att vända och vrida på. Så jag känner inte så starkt för definitionen av vegetarian som de flesta av er andra verkar göra.

    Ett konkret exempel på där vegetarianism kan vara sämre än köttätande har jag inte, det är ganska svårt att hitta exempel av den sorten. Men problemet för vegetarianer som vill hävda någon slags moralstatement är ju att även det är svårt idag. Folk köper det inte, och det är verkligen inte konstigt.

    Jag menade inte att det skulle vara sämre i allmänhet att välja vego än att inte göra det. Men med tanke på att vegetarianism idag i praktiken bygger på att acceptera dödande, bara man inte äter djuret i fråga, så skulle jag bli förvånad om det inte finns massor med fall där exempelvis ”landsbygdsromantikens” lite naiva och präktiga attityd till mat i praktiken innebär mindre lidande för djur än vad vegetarianers vanor gör, just för att vegetarianer tycks vara snabba att sätta en okritisk ok-stämpel på mycket mat. Det är egentligen det som är min enda poäng; att vegetarianer plågar djur och har inte sällan accepterat det fullt ut, inklusive att man argumenterar för det moraliska i att vara vegetarian.

    Lite hårt uttryckt givetvis. Och jag kan inte veta hur andra resonerar, så det blir väldigt generaliserat, det är jag fullt medveten om.

    SvaraRadera
  31. För mig finns det heller inget moraliskt värde i begreppet vegetarian. Som vegetarian är man en del av köttindustrin. Det vet vi. Visst, man har tagit lite ställning. Men som vegetarian borde man väl kunna äta upp kon som man dödar efter att man mjölkat slut stackarn?

    Ordet vegan har också tappat värde för mig. Konsekvenserna av alla våra handlingar är det som är intressant. Inte bara vad vi stoppar i munnen. Vi utsätter djuren för lidande på så många sätt, och att nöja sig med att bara ta hänsyn till vad vi äter blir för mig väldigt konstigt. Men det är trots allt bland det bästa man kan välja, att vara vegan.

    Förresten, hur kan ägg och mjölk vara vegetariskt?

    SvaraRadera
  32. Anonym,

    Intressant, kul att du berättade. Låter som att folk har en tråkig inställning till fiskar i mina öron.

    Men att folk inte skulle köpa idé med vegetarianism känner jag inte igen. Och i så fall känns det för mig bara som ett typexempel på att den som inte gör något kritiserar de som inte gör allt (precis som bloggaren vi debatterade med i Kvällsöppet argumenterade).

    Rasmus,

    I princip håller jag med dig. Men jag kan ändå se en skillnad i att äta djuret, och att äta det som kommer från djuret. Jag säger inte att det är rätt, men jag kan förstå varför det uppfattas på olika sätt – av precis samma anledningar som vi kan utsätta människor i andra delar av världen för lidande genom vårt sätt att leva, jämfört med att vi aldrig skulle göra det i direkt kontakt med personen.

    Det finns ju olika åsikter om man ska se veganism som ett matval eller som något mer. Men skulle du titta på vilka det är som t.ex. handlar hygienprodukter som inte testats på djur, eller som köper skor utan läder så vågar jag sätta min högra hand på att det är en högre andel veganer som gör detta jämfört med befolkningen överlag. Och min poäng är väl helt enkelt att för de flesta veganer så tror jag begreppet sträcker sig betydligt längre än att bara handlar kring vad man stoppar i munnen.

    Och ägg och mjölk är egentligen inte vegetariskt, eller det får i alla fall inte marknadsföras som vegetariskt om inte orden om den innehåller mjölk och ägg – då ska orden ”lakto” eller ”ovo” finnas med.

    SvaraRadera
  33. Peter, tro mig, jag är nog den förste att reagera över konsekvensargumenten i de fall då det bara handlar om att slippa engagera sig själv, som (förmodligen) hos bloggaren i Kvällsöppet. Men om man är vegetarian för djurens skull och vill argumentera därefter så får man förstås vara beredd på diskussion som involverar konsekvens. Det tycker jag är en självklarhet. Tycker du att vegetarianismen står sig bra i de diskussionerna?

    Att folk inte köper vegetarianismen som idé ser man i princip dagligen i tidningar och debatter, så det har jag svårt att tro att du har missat. Jag kanske dock dissade betydelsen av ordet vegetarian lite mer än jag tänkt. Jag tror att ”vegetarian” kan ha ett självpedagogiskt syfte som morot. Det är bara det att det är för mycket om och men kring vegetarianism för att det ska duga särskilt långt i bredare diskussioner.

    SvaraRadera
  34. Naturligtivs är det betydligt rimligare att argumentera utifrån veganism i de diskussionerna. En grundläggande etisk diskussion tror jag man annars får det svårt att klara.

    Men att krtiken mot vegetarianismen som idé skulle handla om att man inte är konsekvent nog känner jag inte igen, nej.

    SvaraRadera
  35. Märkligt att du inte kan gå med på att kritik mot vegetarianism i princip alltid sitter i inkonsekvensen. Jag kan ta ett exempel. En diskussion mellan en vegetarian och en köttätare angående det lämpliga i att äta kött går lite fram och tillbaka och börjar involvera konsekvens (vilket händer i ungefär 100 fall av 100). Båda säger sig värna om djur. Den ene äter djur och den andre bidrar indirekt och fullt medvetet till djurplågeri och dödande av djur, men menar att det ändå är ok så länge man inte äter dem. Köttätaren menar att det handlar om att göra ”medvetna val”, äta vilt när det är tillgängligt, mm. En inte helt främmande diskussion kan jag tänka? Vegetarianens konsekvens har blivit kritiserad. Vilken kritik mot vegetarianismen skulle kunna vara vanligare än den här?

    SvaraRadera
  36. Ditt exempel är ett exempel. Jag ser massor med insändare och annat via vår mediebevakning varje dag, och kritik är det gott om - men att det i princip alltid handlar om vegetarianers inkonsekvens stämmer helt enkelt inte med min uppfattning. Vi får helt enkelt enas om att vara oense på den punkten i så fall.

    SvaraRadera
  37. Anonym.

    Jag håller med dig väldigt mycket!

    SvaraRadera
  38. Jag är genuint intresserad av att veta vilka andra former av kritik som kan finnas mot vegetarianism och som överskuggar inkonsekvenskritik. Tanken är nu inte alls att verka dryg och frågvis. Kan du berätta kort?

    SvaraRadera
  39. Nu menar alltså jag inte vilken kritik som är mer relevant eller berättigad, utan vilken kritik som vanligen framförs, t.ex. i insändare eller diskussioner på nätet. Och där tycker jag inte att inkonsekvensen är dominerande. Där läser jag lika ofta om hur vi näringsmässigt behöver kött, att andra måste få äta vad de vill äta eller att vi måste äta kött för de öppna landskapens skull.

    SvaraRadera
  40. Jag säger TJAFS, vad vill ni egentligen, lek med ord är ju kul men, passar bäst på förskolan!

    SvaraRadera
  41. Anonym 2,
    ord är viktigare än så, det är genom vårt språk som vi definierar världen. Men tycker man inte denna diskussion är intressant så finns det säkert annat att ta del av.

    SvaraRadera
  42. Anonym 2: Jag instämmer med Peter där. Kanske inte så konstigt med tanke på att jag "tjafsar" rätt friskt. Vore roligt att få din åsikt i frågan. ...alltså mer konkret än att det är tjafs. mvh/Jonne (ja, jag fick lite strul med att välja alias senast så det fick bli anonym. sorry)

    SvaraRadera
  43. Peter och Anonym/Jonne, jag tycker ordleken är tjafs för den betyder inget, det som betyder något är vad vi äter och inte äter.
    Begreppet vegetarian säger mycket, som Peter skriver och då äter man alltså inte djur, det är väl enkelt. Vill någon använda ordet vegetarian på ett annat sätt, så må väl det vara hänt, det är det jag kallar tjafs och ordlek, vi gör alla vårt bästa för djuren /eller rättare sagt inte den största delen av Sveiges befolkning och det är ju ett större bekymmer än ordlekar/ vem som är mest vegetarian.

    SvaraRadera
  44. Det glädjer mig att ordet vegetarian betyder mycket för er båda /J

    SvaraRadera
  45. Anonym 2.

    Håller inte alls med dig i att alla gör vad de kan för djuren. Vem klarar inte av att leva utan kött? Vem behöver köra bil i 100 km/h i djurens hem? Vem behöver äta ägg? Vem behöver dricka kaffe? Allt detta leder till död eller stor risk att skada eller döda individer. Inget av detta behöver en människa.

    Den största delen av befolkningen gör inte sitt bästa för djuren. Inte heller vegetarianerna. Inte heller vi veganer.

    Alla gör det som man själv tycker är rimligt. Som vegetarian kan man tycka det är rimligt att mjölka ut en ko och döda den vid typ 6 års ålder. För en vegetarian kan det också vara moraliskt ok att stjäla kons barn efter ett par dagar och ta kons mjölk. Man kan också tycka det är rimligt att låsa in höns i burar och låta de vara där till de sluta producera, och då döda dem.

    För en vegan kan det vara ok att njuta av höga hastigheter med sin bil som väger typ ett ton. Att köra bil i hög hastighet kan liknas med att bränna av ett gevärskott rakt in i skogen. Att njuta av en båttur i skärgården med rejäl motor kan också vara ok. Trots att man dra över stora löjstimm.

    Vi måste inse att det är väldigt svårt det här med djurrätt.

    Tycker inte man kan resonerar som du gör när du förminskar denna diskussionen genom att säga att det finns större bekymmer. Det finns ju alltid något som är "större bekymmer". Med andra ord så kan man nästan aldrig disskutera något.

    SvaraRadera
  46. Hej Rasmus,

    Om det är vi som har haft den här diskussionen flera gånger tidigare behöver vi inte ta den igen.

    Men vi kör bil i 110 km/h trots att vi utsätter andra människor för de risker som detta innebär jämfört med att köra i 50 km/h – bara för att vi vill komma fram fortare till det ställe vi ska till. Vi kör bil trots att vi därmed förstör miljön, vi kör bil trots att vi därmed förstör levnadsförhållandena för andra människor.

    Hela vårt västerländska levnadssätt förstör för människor i andra delar av världen. Och trots detta vågar jag hävda att de allra flesta som gör allt ovan hävdar att de bryr sig om miljön och att de tror på idén om mänskliga rättigheter. Men vilken svensk gör allt vad de kan för andra människor? Ingen, i princip. Vi måste därför inse att även människors rättigheter är svårt.

    Livet är svårt. Det är svårt med allt, det är svårt att vara konsekvent. Djurrätt är inget undantag, men det är vanligtvis det enda som diskuteras i detta sammanhanget. Och ofta som ett sätt att argumentera för att man inte behöver göra något.

    SvaraRadera
  47. Peter Nilsson, jag förstod inte ditt sista stycke, med början "Livet är svårt", vill du utveckla det, så hade det varit intressant.
    Man kan nästan tro att du är deppig, men det är du väl inte, har jag missförstått, förklara gärna.

    SvaraRadera
  48. Kan tycka att det blir lite tvetydigt när man poängterar att ordet vegetarian är fint men samtidigt har ett motstånd mot att diskutera värdet och betydelsen av ordet (vilket jag uppfattar det som på ett par håll). Trams eller inte, men nu handlade ju bloggtexten om betydelsen av ord. /J

    SvaraRadera
  49. Monica,
    nejdå, ingen deppighet. Det handlar mest om en insikt att livet är svårt att leva på ett helt konsevent och moraliskt riktigt sätt. Kanske omöjligt, till och med.

    Men det är nästan bara när det kommer till engagemang för djur som denna diskussion kommer upp. Varför är det t.ex. ingen som i så fall ifrågasätter varför en anställd på Röda Korset inte skänker mer av sin lön till behövande, jämfört med att använda pengarna till lyxkonsumtion? Eller som ifrågasätter idén med mänskliga rättigheter trots att vi i Sverige lever på bekostnad av människor i andra delar av världen?

    Däremot ifrågasätts veganen och vegetarianen titt som tätt, med argumentet att de inte gör tillräckligt och att de inte är tillräckligt konskekventa. Och jag tycker det är en rätt sunkig argumentation.

    SvaraRadera
  50. Peter.

    Intressant inlägg ditt senaste. Har jag missat.

    Det är inte bara Röda Korsets anställda som ska skämmas för att de troligtvis inte gör vad de kan för de andra mänskliga djuren. Jag och nästan alla andra ska också skämmas. Vi vet ju vad som händer. Människor dör för att de inte får mat i sina kroppar. Föräldrar tvingas se på när deras barn dör av svältrelaterade sjukdomar. Dessa föräldrar älskar sina barn lika mycket som vi i Sverige älskar våra barn.

    Detta vet vi. Detta är verkligheten. Jag gör ingenting för dessa individer. Jag skänker inte ens 500 kr i månaden. Kan bara hoppas att jag utvecklas.. Men jag är inte ensam. Jag känner inte någon som gör vad man borde för dessa utsatta människor. De undrar nog varför vi inte hjälper dem. Vi är såklart delaktiga i deras död.

    Jag tycker inte alls det är konstigt att veganer blir ifrågasatta. Vi hävdar ju att en fisk ska få leva för att vi anser den har en vilja att leva, och därför respektera den. Att inte äta räkor för att det är omoraliskt mot räkorna. Samtidigt gör många (jag bla) vissa aktiviteter som leder till död eller stor risk för att döda just marint liv och liknade djur.
    Klart det blir konstigt..

    Vissa veganer ser djuren som dödas för mat som "mördade". Att djuren har mördats av människor. Vissa anser att djurhållningen är som slaveriet. Tycker man detta samtidigt som man utsätter djuren för risker som man inte skulle utsätta människor för så blir det väldigt konstigt. Och det klart att det krävs en förklaring.

    En vanlig människa (köttätare) hävdar ju att det är moraliskt rätt att äta kött. De ser på andra arter som lovligt byte. Detta är förvisso tokigt. Men det finns ingen inkonsekvens i deras handlingar.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.