"It would take more than 350 years of shaving with a disposable [razor] instead of an electric to account for the annual greenhouse gas emissions of a single cow."Dagens citat lånat från bloggen vegan.com.
30 december 2010
Perspektiv på en insats för miljön
29 december 2010
25 000 danska grisar om dagens följer inte planen
Utifrån dagens nyhet i Skånskan kan vi konstatera att 25 000 danska smågrisar om dagen dör på ett sätt som "vi" tycker är dåligt, innan de blir stora nog att dö på ett sätt som "vi" tycker är bra.
25 december 2010
Kristna röster för djuren
"Omsorg om djuren hör ihop med julen. Gud prioriterade djuren. Han skapade dem innan han skapade människan. Jesus föddes och döptes i närvaro av djur. Inte av profeter och skriftlärde.Thage G Peterson - tidigare talman i riksdagen och statsråd, numera teologistudent - skriver krönika i Expressen.
Men kyrkan tog inte till orda när de hemska djurtransporterna inom EU kom på våra tv-skärmar för några år sedan. Eller när de otäcka bilderna på plågade grisar dök upp. En röst fann jag. Det var i Kyrkans Tidning, där Sveriges ambassadör vid Den Heliga stolen i Rom frågade om varför det är så tyst om djuren i den kristna förkunnelsen."
En som dock verkligen tagit till ordna när det gäller djuren är Annika Spalde. Annika Spalde är författare, fredsaktivist, diakon i Svenska kyrkan - och har nyligen tilldelats Martin Luther King-priset för 2011. Men hon är också en kristen röst för djuren, båda i ord (bland annat genom boken "Varje varelse ett Guds ord: Omsorg om djuren som kristen andlighet") och i handling (bland annat genom gruppen "Älska din nästa").
Grattis till priset Annika, och fint sagt Thage G!
22 december 2010
2010 även med PETA och HSUS
De senaste dagarna har jag lagt ut inspirerande filmer från de (i jämförelse) mindre organisationerna Mercy for Animals och Compassion Over Killing. För att vara helt och hållet rättvis kommer här även filmerna som sammanfattar året 2010 för de två stora drakarna inom den amerikanska rörelsen för djuren - PETA (med sina två miljoner medlemmar) och HSUS (med elva miljoner medlemmar).
Verkar inte gå att bädda in filmen från HSUS - men den går att se här.
Efter detta är det slut på amerikanska filmer för i år. Tror jag. Någon som sett en likande video för en icke-amerikansk organisation? Tipsa gärna!
Verkar inte gå att bädda in filmen från HSUS - men den går att se här.
Efter detta är det slut på amerikanska filmer för i år. Tror jag. Någon som sett en likande video för en icke-amerikansk organisation? Tipsa gärna!
Två gånger briljant i Aftonbladet
Istället för att skriva briljanta saker på egen hand, fortsätter jag vara lite lat och citera andra. Och på aftonbladet.se har det under dagen publicerats två väldigt briljanta texter.
På debattsidan skriver Hirad Rezazadeh (ett namn som läsare av vår juniortidningen Rädda Djuren känner igen sedan tidigare) om hur man ska ta sitt ansvar och skippa skinkan i jul:
På debattsidan skriver Hirad Rezazadeh (ett namn som läsare av vår juniortidningen Rädda Djuren känner igen sedan tidigare) om hur man ska ta sitt ansvar och skippa skinkan i jul:
"I min mening är utnyttjandet av djuren för köttproduktion det värsta förtrycket som mänskligheten utövar. Du har ett ansvar gentemot de människor som lider av hunger, mot miljön samt mot de miljarder djur som lider i våra djurfabriker. Låt också julen bli en högtid för omtanke mot de allra mest försvarslösa, och inte en högtid där liv går förlorat."Och på kultursidorna skriver Pelle Strindlund (en av Sveriges flitigaste och duktigaste debattörer - och aktivister - för djuren) om den dubbelmoral som skinkätandet är:
"Förtrycket av andra arter tvingar oss att leva med en osanning: att blodsutgjutelse och omsorg är förenligt. Veganism är ett sätt att låta ord, självbild och handlingar komma i samklang. Vi är som samhälle och individer inte dömda till att vara djurens plågoandar. Vi kan vara människor som visar djuren verklig respekt, och låter dem leva för sin egen skull."
20 december 2010
Compassion Over Killing - 15 år
Nedan en inspirerande film om de första 15 åren med den amerikanska organisationen Compassion Over Killing. Många i Sverige kommer aldrig i kontakt med dessa amerikanska organisationer, och påverkas tämligen lite av vad de gör. Men för mig är det extremt inspirerande att se filmer som dessa - man fylls av hopp och kämpalust! Det finns onekligen väldigt många extremt professionella och duktiga djurrättsorganisationer i USA.
Viktig information om julskinka!
Häromdagen skrev DN vid tre tillfällen att svenska slakterier får godkänt, trots larm om grisar som skållas levande och grisar med blödande. Helena Pedersen, forskare i pedagogik och djurstudier vid Malmö högskola, skriver om detta i bloggen Djurstudier:
"Det säger sig självt att med krav på ökande omsättning, volym, produktivitet och lönsamhet kan knappast full hänsyn tas till varje enskild individ i systemet. I "skållningsnotisen" uttrycks detta tämligen rakt på sak av ett av de Scan-slakterier det gäller: Antalet "incidenter" (enligt uppgift sju stycken, varav ett flertal gällt skållning av levande grisar) ska ses i relation till att ca 1,8 miljoner grisar per år slaktas av Scan. Detta låter oss förstå att skållningsincidenter faller inom slaktstatistikens felmarginaler. Med andra ord, lite svin(n) får man räkna med, ur djurskyddssynpunkt."Om grisarna som blir mat skrev även Expressens ledarredaktion igår:
"På Scans slakteri i Kristianstad passerar 700 grisar i timmen på det löpande bandet. Det lokala facket slog i oktober larm om att arbetsbelastningen och stressen är för hög. Så det är kanske ingen slump att samma fabrik utmärkte sig i den rapport som livsmedelsverket släppte i går, om tillståndet vid svenska slakterier. I Kristianstad har flera grisar av misstag skållats levande. Man har helt enkelt glömt bort att döda dem först.För den som blir sugen på en bättre julskinka, titta här!
[...]
Den billiga skinkan och hårt rationaliserade djuruppfödningen har ett pris i lidande. Det bör man tänka på när man dukar upp sitt julbord."
16 december 2010
"Rättssäkerheten allvarligt hotad i de djurförsöksetiska nämnderna"
"Det är naivt att tro att de 98 procent av alla djurförsök som godkänns är till mänsklighetens fromma och att djuren inte lider i onödan. Bland de godkända försöken finns exempelvis försök som rör rökningens skadeverkningar, nyttan med motion och faran med droger. För dessa sedan länge vedertagna vetenskapliga fakta lider tusentals djur en kvalfull död i dagens Sverige."Sex djurskyddsrepresentanter i de djurförsöksetiska nämnderna skriver på debattsajten Newsmill.
Mercy for Animals 2010
Förra året länkade vi till organisationen Mercy for Animals årsresumé för 2009. Nu har de släppt filmen för 2010. En fantastisk organisation, och en elegant resumé över året som gått. Mercy for Animals låg bland annat bakom det smygfilmade materialet från den amerikanska mjölkindustrin, som är något av det vidrigaste man kan se.
Plugga djurrätt i sommar
I sommar ordnar Kvarnby folkhögskola i samarbete med Djurrättsalliansen en kurs i djurrätt. Anmäl gärna dig själv och tipsa alla andra du känner som kan vara intresserade! Kursen är CSN-berättigad. Mer information på http://www.folkhogskola.nu/Sok-kurser/Skane-lan/Kvarnby-folkhogskola/Kurser/2011VT/Djurratt/
11 december 2010
"Everyday Dogs"
PETA:s Lisa Lange: "Yes, the ad is distasteful—that's the whole point. There is absolutely nothing 'tasteful' about the euthanasia of millions of dogs in animal shelters every year simply because people who could have opened their homes to a shelter dog purchased a dog from a breeder or pet store instead."
10 december 2010
Smålandsposten - fortfarande vilse i pannkakan
Häromdagen skrev Smålandsposten en ledare om djurförsök, de etiska nämnderna och Djurens Rätt som enligt undertecknad var helt vilse i pannkakan.
Idag publicerade de Djurens Rätts replik (tack för det!) - Etiska nämnder i forskarnas ledband, läs gärna den.
Bara som kortast angående deras replik på vår replik: måste man inte veta något om etik för att kunna prata om etiska kompasser?
Deras argument mot djurs rättigheter går ut på att det saknas skyldigheter och rättigheter inom djurvärlden. Men det gör det ju inte alls! För senast jag tittade i biologiboken var människan ett djur - och ett djur som dessutom är väldigt mycket medveten om vad vi gör med andra djur. Vi har inte byggt djurfabriker på ren instinkt, om detta är jag tämligen övertygad.
Vi agerar inte inom det som man i naturfilmen kallar "djurvärlden", men i allt det vi gör så påverkar vi världens djur. Djurrätt handlar inte om att skydda alla de övriga djuren från varandra, det handlar om att skydda dem från djuret människa! Att antilopen inte kan kräva att bli skyddad från rovdjur har ingen som helst betydelse i en etisk diskussion kring om det enda djur som faktiskt kan göra medvetna val ska göra sådana eller inte.
Idén om att att andra djurs bristande förmåga att förstå skydligheter och rättigheter gör att våra skydligheter gentemot dem - och deras rätt till att slippa utsättas för vårt maktövertag - magiskt försvinner är verkligen absurd.
Som sagt, en grundkurs i etik vore en fin idé innan man börjar prata om etiska kompasser.
Idag publicerade de Djurens Rätts replik (tack för det!) - Etiska nämnder i forskarnas ledband, läs gärna den.
Bara som kortast angående deras replik på vår replik: måste man inte veta något om etik för att kunna prata om etiska kompasser?
Deras argument mot djurs rättigheter går ut på att det saknas skyldigheter och rättigheter inom djurvärlden. Men det gör det ju inte alls! För senast jag tittade i biologiboken var människan ett djur - och ett djur som dessutom är väldigt mycket medveten om vad vi gör med andra djur. Vi har inte byggt djurfabriker på ren instinkt, om detta är jag tämligen övertygad.
Vi agerar inte inom det som man i naturfilmen kallar "djurvärlden", men i allt det vi gör så påverkar vi världens djur. Djurrätt handlar inte om att skydda alla de övriga djuren från varandra, det handlar om att skydda dem från djuret människa! Att antilopen inte kan kräva att bli skyddad från rovdjur har ingen som helst betydelse i en etisk diskussion kring om det enda djur som faktiskt kan göra medvetna val ska göra sådana eller inte.
Idén om att att andra djurs bristande förmåga att förstå skydligheter och rättigheter gör att våra skydligheter gentemot dem - och deras rätt till att slippa utsättas för vårt maktövertag - magiskt försvinner är verkligen absurd.
Som sagt, en grundkurs i etik vore en fin idé innan man börjar prata om etiska kompasser.
9 december 2010
Veganmat och hajar i kvällens Debatt
I dagens Debatt i SVT1 (kl. 22) diskuteras det först hajar, och av puffen på SVT:s hemsida att döma kan debatten mycket möjligt bli ett lågvattenmärke i svensk TV-historia. Förutom en marinbiolog som tycker det är fel med massdödandet av hajar (+1 från mig), "Skansen-Jonas" så ska en kvinna som "hatar djur och inte förtår vad de ska ha i vattnet att göra" delta i diskussionen, vilket känns väldigt stabilt. Eller inte.
Men, men - det kanske blir jätteintressant. Eller inte.
Mer intressant kan nog debatten om veganmat bli. Ett par med barn på en förskola vill att förskolan ger barnet veganmat, vilket förskolan vägrar. Det är detta specifikt som ska diskuteras, liksom veganmat till barn överlag. Upplagt för hetsiga tongångar kring barns välbefinnande efter en uppväxt utan djur-och-saker-som-kommer-från-djur i magen.
Men, men - det kanske blir jätteintressant. Eller inte.
Mer intressant kan nog debatten om veganmat bli. Ett par med barn på en förskola vill att förskolan ger barnet veganmat, vilket förskolan vägrar. Det är detta specifikt som ska diskuteras, liksom veganmat till barn överlag. Upplagt för hetsiga tongångar kring barns välbefinnande efter en uppväxt utan djur-och-saker-som-kommer-från-djur i magen.
Tunnelbanemanifestation i Madrid
En spännande manifestation genomförd i Madrids tunnelbana av den spanska djurrättsorganisationen Equanimal.
7 december 2010
Smålandsposten - vilse i pannkakan
Det finns ett par ledarsidor i Sverige som har svårt med försonas med tanken på att djur skulle kunna ha rättigheter. Och ingen ledarsida har lika svårt för det som Smålandspostens. När de börjar fundera på djur och deras status i världen blir ledarsidan av tradition raljerande, fördömande och allmänt fantasilös. Så även denna gång. Att de tycker att Djurens Rätt har en extremt uppfattning rörande djur får man ta som en komplimang, med tanke på att Smålandsposten är lika extrem - fast åt helt motsatt håll.
Här finns deras senaste verk, i vilket de reflekterar över Göteborgs-Postens artiklar om de djurförsöksetiska nämnderna. Men där GP ställde intressanta frågor kring de etiska nämndernas verksamhet gör Smålandspostens ledarsida gör precis tvärtom. Man ställer sig inga frågor alls - förutom att undra varför det behövs någon som representerar djuren i de djurförsöksetiska nämnderna...
I Smålandspostens värld finns det endast ett sätt för ett djur att få ett värde, och det är genom att djuret förvandlas till en människa, som i fablernas värld. En mycket märklig inställning! Djurens Rätt däremot står med båda fötterna på marken, och anser att djur mycket väl kan ha ett värde - bara genom att vara ett djur. Det krävs inget antropomorft perspektiv för det.
Smålandsposten tycker det är rimligt att forskare och politiker finns i nämderna, som representanter för forskarvärlden resp. allmänheten. Men där räcker det. Etiska beslut kan inte tas av någon som står på djurens sida, och någon som representerar djuren i en process som handlar om att utsätta djur för smärta och död behövs inte. En uppfattning som Smålandspostens ledarsida är tämligen ensamma om att ha, tack och lov. Man skulle nästan kunna säga att det är en märklig, för att inte säga absurd, inställning. Lite som i fablernas värld. Fast tvärtom.
Här finns deras senaste verk, i vilket de reflekterar över Göteborgs-Postens artiklar om de djurförsöksetiska nämnderna. Men där GP ställde intressanta frågor kring de etiska nämndernas verksamhet gör Smålandspostens ledarsida gör precis tvärtom. Man ställer sig inga frågor alls - förutom att undra varför det behövs någon som representerar djuren i de djurförsöksetiska nämnderna...
I Smålandspostens värld finns det endast ett sätt för ett djur att få ett värde, och det är genom att djuret förvandlas till en människa, som i fablernas värld. En mycket märklig inställning! Djurens Rätt däremot står med båda fötterna på marken, och anser att djur mycket väl kan ha ett värde - bara genom att vara ett djur. Det krävs inget antropomorft perspektiv för det.
Smålandsposten tycker det är rimligt att forskare och politiker finns i nämderna, som representanter för forskarvärlden resp. allmänheten. Men där räcker det. Etiska beslut kan inte tas av någon som står på djurens sida, och någon som representerar djuren i en process som handlar om att utsätta djur för smärta och död behövs inte. En uppfattning som Smålandspostens ledarsida är tämligen ensamma om att ha, tack och lov. Man skulle nästan kunna säga att det är en märklig, för att inte säga absurd, inställning. Lite som i fablernas värld. Fast tvärtom.
6 december 2010
Fazer goes grönt
"Sysslar inte Fazer bara med godis?" är kanske den första tanken som dyker upp i huvudet när man hör Fazer och mat i samma mening? Men nej. I Sverige finns fem bagerier och 300 restauranger, konferensanläggningar och caféer som drivs av Fazer.
En del i företaget heter Fazer Food Service, och de sysslar med måltidstjänster samt bageri- och konfektyrprodukter i åtta länder.
Och så här skriver de i ett pressmeddelande från förra veckan. Spännande!
En del i företaget heter Fazer Food Service, och de sysslar med måltidstjänster samt bageri- och konfektyrprodukter i åtta länder.
Och så här skriver de i ett pressmeddelande från förra veckan. Spännande!
God, grön mat lagad från grunden borgar för mindre miljöpåverkan
Maten vi lägger på våra tallrikar står för ungefär en tredjedel av vår klimatpåverkan. Enbart köttproduktionen påverkar koldioxidutsläppen mer än vad trafiken gör. De senaste 20 åren har vi i Sverige ökat mängden kött vi äter med 40 procent. I genomsnitt äter vi 85 kilo kött per person och år. Både miljön och hälsan skulle vinna på om vi åt mindre kött och mer baljväxter, grönsaker, spannmål och potatis.
Därför är ett av de viktigaste miljömålen för Fazer Food Service att minska andelen animalier till förmån för vegetabilier. Vi uppmuntrar våra gäster att äta mer grönt, inte bara från våra generösa salladsbord utan även genom att erbjuda helgröna varmrätter samt aktivt vägleda gästerna till de gröna smakerna. Det främjar både hälsan och miljön.
På alla skolrestauranger erbjuder vi sedan i augusti 2010 minst en helgrön dag i månaden och under oktober uppmärksammades Vegetariska världsdagen genom en stor informationskampanj för elever och lärare.
Och nu blir det reklam från köttindustrin...
 |
| Foto: Djurrättsalliansen, http://www.ettlivsomgris.se/ |
Sten-Olof Dimander vill med sitt debattinlägg motsäga Jesús Alcalá, som i en tidigare debattartikel skriver att myndigheternas hantering av "grisskandalen" i praktiken innebär att det är fritt fram att låta grisar lida. Inte alls, hävdar Sten-Olof Dimander, som menar Djurrättsalliansens bilder inte alls överrenstämmer med verkligheten. Och han vill därför:
"en gång för alla slå fast: Aktivisternas bilder stämmer inte överens med hur det ser ut på svenska gårdar, Sveriges grisuppfödare ska inte skämmas för sin djurhållning. [...] Sverige har världens absolut bästa förutsättningar för en hållbar grisuppfödning."Gott så. Alla har rätt till sin åsikt. Men att fråga sig vem som säger vad (och varför) är nödvändigt.
Sten-Olof Dimander skriver sin debattartikel som VD för Svenska Djurhälsovården. Svenska Djurhälsovården är ett veterinärt företag som främst arbetar med djurhälsofrågor, rörande bland annat grisar.
Företaget har tre delägare: Avelspoolen AB ("de svenska privatslakteriernas samlade röst i branschfrågor"), KLS Ugglarps ("Sveriges näst största slakteriverksamhet") - och Scan AB. Tre ägare som alla tjänar tjänar pengar på att avla fram, slakta och sälja döda svenska grisar.
Så naturligtvis ligger det i Avelspoolens, KLS Ugglarps och Scans ekonomiska intresse att den svenska allmänheten invaggas i tron att svenska grisar har det tipptopp, bäst i världen. Något annat gör att dessa företag förlorar pengar. Och där hittar vi - rent krasst - anledning ("vem, vad och varför") till dagens inlägg om grisar på SvD:s debattsida.
5 december 2010
GP om de djurförsöksetiska nämnderna
"I Göteborgs djurförsöksetiska nämnd sitter sex forskare och sex lekmän, samt ordföranden med utslagsröst. På lekmannasidan finns fyra politiker, en representant för Djurskyddet Sverige och en för Djurens rätt.Göteborgs-Postens ledare skrivare om de djurförsöksetiska nämnderna. Det där med att politikerna skulle företräda allmänheten skulle nog klinga mer trovärdigt om diskussionen i nämnderna, besluten som tas - och det som djuren utsätts för som ett resultat av dessa beslut - gjordes offentligt. Om politikerna ska företräda allmänheten, borde då inte allmänheten ges en möjlighet att vara informerad? För hur ska annars allmänheten kunna veta något? Egentligen är det bara Djurens Rätt som håller koll på samtliga de djurförsök som pågår i Sverige, och det är endast vi som lyfter fram dem i dagsljuset - http://www.stoppaplågsammadjurförsök.se/.
I senaste numret av Djurens Rätt sågar Louise Hernander, lärare och zoolog med inriktning mot djurskydd, den sammansättningen. Hon kräver att politikerna ersätts med representanter för djurskyddsgrupper.
Det skulle säkerligen bädda för hetsiga diskussioner. Men skulle det gagna det allmänna bästa?
Det finns flera parter som bör få insyn och kunna påverka, varför politikerna har sin plats. De skall företräda den allmänhet som ofta känner stor omsorg om djuren, men också en allmänhet vars inställning till försök på mindre djur blivit lite mer tillåtande (enligt Eurobarometern)."
Mer i GP om nämnderna: Forskare styr etiska nämnden och JO kritiserar jävig djurförsöksnämnd
3 december 2010
Nya tider - härliga pälstider
Den här annonsen för Apoliva (en serie hygien- och kroppsvårdsartiklar för hud och hår från Apoteket) i senaste numret av Hälsa ter sig vid ett snabbt ögonkast inte mycket roligare än någon annan annons:
Vad som däremot är roligt är det småstilta uppe till höger:
Visst känns det som nya härliga tider?
Vad som däremot är roligt är det småstilta uppe till höger:
Visst känns det som nya härliga tider?
2 december 2010
Moraltest: Elisabeth Ohlson Wallin
"Att bråka med köttindustrin, det är som att bråka med påven ungefär."Detta, och annat som rör djur, pratar fotografen Elisabeth Ohlson Wallin om i P3 Christers Moraltest. Lyssna här.
Veguacting Robin
Robin Quivers är en amerikansk radiopersonlighet, mest känd för hennes medverkan i The Howard Stern Show. 2007 började hon äta vego, men att laga vego har hon fortfarande inte lärt sig.
Detta är förutsättningarna för, och anledning till Veguacting Robin. En serie matlagningsprogram där kocken Gavan Murphy lär Robin Quivers laga vegomat.
Det första programmet finns ute nu, och hela matäventyret följer man på vegucatingrobin.com. Nedan finns först trailern för programmet, samt det första avsnittet, då de lagar bönsoppa.
Detta är förutsättningarna för, och anledning till Veguacting Robin. En serie matlagningsprogram där kocken Gavan Murphy lär Robin Quivers laga vegomat.
Det första programmet finns ute nu, och hela matäventyret följer man på vegucatingrobin.com. Nedan finns först trailern för programmet, samt det första avsnittet, då de lagar bönsoppa.
1 december 2010
September, Thomas di Leva och Adam Tensta bland artisterna i Djurens Rätts kalender 2011
Nu är Djurens Rätts kalender för 2011 här! Sveriges musikelit ställer för andra året i rad upp för djurens rättigheter. Artisterna i den nya kalendern är Marie Picasso, Britta Persson, Adam Tensta, Marina Schiptjenko, Patrik Arve, Linda Sundblad, Caroline af Ugglas, Dennis Lyxzén, September, Khoma, Regina Lund och Thomas di Leva.
Överskottet av försäljningen av kalendern går till Djurens Rätts arbete för djuren. Månad för månad berättar de olika artisterna om sina favoritdjur och vilka djurfrågor som ligger dem varmast om hjärtat.
Det här är till exempel Marie Picassos svar på frågan om vilken djurfråga som engagerar henne mest:
– Jag är alltid på djurens sida och brinner helt för allt som gynnar djuren och vad som ger dem ett fint, värdigt och kärleksfullt liv.
Och så här säger Patrik Arve:
- Delfiner och vargar berör mig starkt, men kanske är tigern det djur som jag särskilt värnar om. Jag tycker det är svårt att välja ett djur. När det gäller att värna om en viss grupp vill jag inkludera alla. Då mitt artistnamn är Swedish Tiger känner jag mig dock manad att slänga in ett stort HJÄLP för jordens bara cirka 3 500 tigrar i frihet.
Djurens Rätts ordförande Camilla Björkbom hoppas att artisternas engagemang gör att många får upp ögonen för djurens lidande:
– De här tolv artisterna står upp för dem som går på fyra ben, har fjädrar eller fjäll. Behandlingen av djur är en av vår tids viktigaste etiska frågor. Flera artister i kalendern frågar sig hur det är möjligt att vi människor utnyttjar andra levande, kännande varelser så hänsynslöst som vi faktiskt gör idag. Djur har rätt till liv där deras naturliga beteenden respekteras.
Överskottet av försäljningen av kalendern går till Djurens Rätts arbete för djuren. Månad för månad berättar de olika artisterna om sina favoritdjur och vilka djurfrågor som ligger dem varmast om hjärtat.
Det här är till exempel Marie Picassos svar på frågan om vilken djurfråga som engagerar henne mest:
– Jag är alltid på djurens sida och brinner helt för allt som gynnar djuren och vad som ger dem ett fint, värdigt och kärleksfullt liv.
Och så här säger Patrik Arve:
- Delfiner och vargar berör mig starkt, men kanske är tigern det djur som jag särskilt värnar om. Jag tycker det är svårt att välja ett djur. När det gäller att värna om en viss grupp vill jag inkludera alla. Då mitt artistnamn är Swedish Tiger känner jag mig dock manad att slänga in ett stort HJÄLP för jordens bara cirka 3 500 tigrar i frihet.
Djurens Rätts ordförande Camilla Björkbom hoppas att artisternas engagemang gör att många får upp ögonen för djurens lidande:
– De här tolv artisterna står upp för dem som går på fyra ben, har fjädrar eller fjäll. Behandlingen av djur är en av vår tids viktigaste etiska frågor. Flera artister i kalendern frågar sig hur det är möjligt att vi människor utnyttjar andra levande, kännande varelser så hänsynslöst som vi faktiskt gör idag. Djur har rätt till liv där deras naturliga beteenden respekteras.
"Fritt fram låta grisar lida"
Jesús Alcalá har tidigare granskat myndigheternas hantering av "minkskandalen" (Djurrättsalliansens bilder från svenska pälsfarmer) under rubriken "Valfrågan som begravdes". Nu granskar han på samma sätt "grisskandalen" (Djurrättsalliansens bilder från svenska grisfabriker) under rubriken "Fritt fram låta grisar lida".
Kritiken riktas främst mot åklagaren som lade ner förundersökningen rörande brott mot djurskyddslagen, och mot den sakkunnige (statsveterinär och adjungerad professor) vars yttranden låg till grund för att förundersökningen till slut lades ner.
Alcalá i SvD:s Brännpunkt:
Kritiken riktas främst mot åklagaren som lade ner förundersökningen rörande brott mot djurskyddslagen, och mot den sakkunnige (statsveterinär och adjungerad professor) vars yttranden låg till grund för att förundersökningen till slut lades ner.
Alcalá i SvD:s Brännpunkt:
"Där Länsstyrelsen ser "grisar med grava rörelsestörningar" ser de sakkunniga i stället en gris som "förefaller ha ont". Där Länsstyrelsen urskiljer "en döende gris som ligger på sidan och rör sig knappt" så noterar den sakkunniga bara en gris som "möjligen" inte kan resa sig och detta kan "bero på smärta från bakbenet, men även bero på nyvakenhet". Ser Länsstyrelsen en gris "med stora bölder" på vänster framben och tycker Länsstyrelsen att denna gris är "utsatt för ett onödigt lidande" så tycker de sakkunniga att "grisen verkar ha ont i benet men uppvisar ej generell smärta".
Slår Länsstyrelsen fast att här har man brutit mot djurskyddsreglerna, uttrycker sig de sakkunniga så här: "brister i hanteringen av enskilda sjuka och skadade djur kan föreligga, men i de individuella fallen går det inte utifrån filmsekvenserna att till 100 procent intyga att inte rimliga åtgärder vidtagits för att undvika lidande".
Denna sista formulering är den grund åklagaren åberopar för att lägga ned förundersökningen."
30 november 2010
Rösta fram Årets Veganblogg 2010
Årets Veganblogg 2010 är ett fantastiskt initiativ, skapat av personen bakom bloggen Veganmage (en blogg som jag tror skulle varit storfavorit att vinna tävlingen, om han inte själv satt stopp för det hela). Från www.aretsveganblogg.se:
"Året 2010 var året då väldigt många fina och inspirerande veganbloggar dök upp. Det är härligt att se fler och fler som bidrar med att visa att vegansk mat är festlig, god, färgrik, kreativ och mer miljövänlig än den där stackars köttbiten som bara smutsar ner tallriken och gör djuren ont.Denna blogg är kanske den av alla nominerade bloggar som skriver minst om mat (men desto mer om de djur vi äter). Men nominerade är vi (liksom Djurens Rätts andra blogg, www.vegokoll.se)! Rösta gärna på oss - eller någon annan, om du gillar någon annan bättre. Det viktiga är att du röstar! Djurrätts- och vegovärlden kryllar inte av utmärkelser, priser och beröm - låt oss tillsammans hylla dem som hyllas bör. Må bäste veganblogg vinna!
Hälsosam och grön mat lagas, bröd knådas, kaloristinna bakverk pyntas och alla fotar, skriver och delar med sig. Detta är underbart och såklart någonting att hylla, men för att utse Årets Veganblogg 2010 behöver vi hjälpas åt. Här är det ingen mästerkock eller kändis som bestämmer, juryn är vi. Vi som läser, blir hungriga och inspirerade av alla dessa fina inlägg som plitas ner dag som natt.
Var med och rösta fram din favorit!"
Klicka dig vidare till www.aretsveganblogg.se för att rösta!
29 november 2010
Vill du recensera Animal Ethics in Context?
"It is widely agreed that because animals feel pain we should not make them suffer gratuitously. Some ethical theories go even further: because of the capacities that they possess, animals have the right not to be harmed or killed. These views concern what not to do to animals, but we also face questions about when we should, and should not, assist animals that are hungry or distressed. Should we feed a starving stray kitten? And if so, does this commit us, if we are to be consistent, to feeding wild animals during a hard winter?Men det är inte min typ av bok. Akademisk på ett sätt jag blev allergisk mot under mina egna studieår, teoretisk på ett sätt jag inte tänkte att den skulle vara... ja, inte min typ av bok helt enkelt.
In this controversial book, Clare Palmer advances a theory that claims, with respect to assisting animals, that what is owed to one is not necessarily owed to all, even if animals share similar psychological capacities. Context, history, and relation can be critical ethical factors."
Men det känns trist om den skulle fastna i min bokhylla. Därför tänkte jag lotta ut den till dig som vill är intresserad av boken. Den enda motprestation jag kräver är att du läser den, och hör av dig för att berätta vad du tyckte om den. Intresserad? Maila mig på peter.nilsson@djurensratt.se.
28 november 2010
Engagerade pälsdemonstranter
Klicka bort reklamen och du får se ett par väldigt engagerade pälsdemontranter som helt lyckas ta över CNN:s ekonomirapportering.
Djurens Rätt, det räcker
Bloggaren och twittraren Jonatan Bäckelie skriver i sitt senaste blogginlägg om Djurens Rätt och vårt arbete. Intressant, och förslagen på hur vi borde arbeta uppskattas. Men jag håller inte med, och tänkte försöka förklara varför.
Bäckelie menar att vi fokuserar för mycket på vego, att vi "tycks vara en samling vegetarianer/veganer som försöker övertyga andra (redan övertygade) vegetarianer/veganer att sluta upp i leden". Och att vi då missar alla de som bryr sig om djur men äter kött. Vilket är en relevant poäng, och det är inte första gången den uttrycks.
Å ena sidan är Djurens Rätt absolut en organisation även för dig som äter kött. Genom remisser, möten med myndigheter och beslutsfattare och mycket annat arbete så påverkar vi väldigt konkret djurens vardag idag. Vi jobbar t.ex. för att grisar inte ska kastreras utan bedövning, och för att hönor inte ska sitta i burar. Vi jobbar för att de djur som äts upp får ett så drägligt liv och en så smärtfri död som möjligt. Det är en stor och viktig del i vårt arbete. Och den stora, stora majoriteten av medlemmar i Djurens Rätt äter kött (hallå alla vegetarianer och veganer, slut upp i leden för sjutton!).
Men, å andra sidan – vi är vad vi är, en djurRÄTTSorganisation. Givetvis finns det bättre och sämre sätt att behandla djur. Men som djurrättsorganisation ser vi det inte som vår uppgift att gradera utnyttjandet av djur på en skala mellan "bra" och "dåligt". Vi står på djurets sida. Jag brukar tänka att vi är som Amnesty, för djuren. Amnesty kämpar för människors rättigheter, vi agerar för djurs rättigheter. Amnesty gör inte bedömningar om i vilka situationer tortyr är lämpligt, vilka metoder som är mer schysst än andra. Och det är inte vår uppgift att göra bedömningar om vilket kött (om något) som är schysst att äta, det är en uppgift för andra.
Detta handlar inte om att vi sätter våra principer och värderingar över möjligheten att påverka för djuren. Det är en logisk konsekvens av insikten att alla kännande varelser ska få leva sitt liv utan förtryck, tvång eller utnyttjande. Och vi tror, framförallt, att det är genom att förändra människors syn på, och inställning till, djur som vi når förändring - för alla djur. Att ifrågasätta och diskutera varför vi äter dem, inte vilka av dem vi ska sticka gaffeln i.
Vi pratar gärna om nyanserna i djuruppfödningen, och vi har precis skrivit en rapport om just naturligt beteende. Men ska djuren inom livsmedelsindustrin verkligen kunna få utlopp för sitt naturliga beteende måste vi radikalt förändra vad vi konsumerar (kött en dag i veckan blir utifrån det perspektivet betydligt mer realistiskt än en vegetarisk dag i veckan). Jag skulle till och med hävda att det i praktiken är omöjligt att förse Sveriges befolkning med kött och samtidigt ta idén om att djur ska kunna få utlopp för sitt naturliga beteende på allvar. Att välja vegetariskt eller veganskt är för djuren ett bättre val. Och det är för djuren Djurens Rätt finns till. Inte för den som vill konsumera kött med gott samvete.
Avslutningsvis, bara som kortast om Twitter – det vi förmedlar där avspeglas till stor del av vad som i övrigt finns på Twitter. Där kryllar det av vegotwittrare - och vi hänger gärna på i diskussionen. Många skriver om päls - och vi skickar gärna vidare det vi tycker är bra. Detsamma om storskalig djuruppfödning. Antalet personer som twittrar om en fråga som djurförsök är i princip noll. Detsamma om många andra frågor vi jobbar med. Och detta är lite trist, men det är så det är. Och det avspeglas naturligtvis i vår twittrande.
Bäckelie menar att vi fokuserar för mycket på vego, att vi "tycks vara en samling vegetarianer/veganer som försöker övertyga andra (redan övertygade) vegetarianer/veganer att sluta upp i leden". Och att vi då missar alla de som bryr sig om djur men äter kött. Vilket är en relevant poäng, och det är inte första gången den uttrycks.
Å ena sidan är Djurens Rätt absolut en organisation även för dig som äter kött. Genom remisser, möten med myndigheter och beslutsfattare och mycket annat arbete så påverkar vi väldigt konkret djurens vardag idag. Vi jobbar t.ex. för att grisar inte ska kastreras utan bedövning, och för att hönor inte ska sitta i burar. Vi jobbar för att de djur som äts upp får ett så drägligt liv och en så smärtfri död som möjligt. Det är en stor och viktig del i vårt arbete. Och den stora, stora majoriteten av medlemmar i Djurens Rätt äter kött (hallå alla vegetarianer och veganer, slut upp i leden för sjutton!).
Men, å andra sidan – vi är vad vi är, en djurRÄTTSorganisation. Givetvis finns det bättre och sämre sätt att behandla djur. Men som djurrättsorganisation ser vi det inte som vår uppgift att gradera utnyttjandet av djur på en skala mellan "bra" och "dåligt". Vi står på djurets sida. Jag brukar tänka att vi är som Amnesty, för djuren. Amnesty kämpar för människors rättigheter, vi agerar för djurs rättigheter. Amnesty gör inte bedömningar om i vilka situationer tortyr är lämpligt, vilka metoder som är mer schysst än andra. Och det är inte vår uppgift att göra bedömningar om vilket kött (om något) som är schysst att äta, det är en uppgift för andra.
Detta handlar inte om att vi sätter våra principer och värderingar över möjligheten att påverka för djuren. Det är en logisk konsekvens av insikten att alla kännande varelser ska få leva sitt liv utan förtryck, tvång eller utnyttjande. Och vi tror, framförallt, att det är genom att förändra människors syn på, och inställning till, djur som vi når förändring - för alla djur. Att ifrågasätta och diskutera varför vi äter dem, inte vilka av dem vi ska sticka gaffeln i.
Vi pratar gärna om nyanserna i djuruppfödningen, och vi har precis skrivit en rapport om just naturligt beteende. Men ska djuren inom livsmedelsindustrin verkligen kunna få utlopp för sitt naturliga beteende måste vi radikalt förändra vad vi konsumerar (kött en dag i veckan blir utifrån det perspektivet betydligt mer realistiskt än en vegetarisk dag i veckan). Jag skulle till och med hävda att det i praktiken är omöjligt att förse Sveriges befolkning med kött och samtidigt ta idén om att djur ska kunna få utlopp för sitt naturliga beteende på allvar. Att välja vegetariskt eller veganskt är för djuren ett bättre val. Och det är för djuren Djurens Rätt finns till. Inte för den som vill konsumera kött med gott samvete.
Avslutningsvis, bara som kortast om Twitter – det vi förmedlar där avspeglas till stor del av vad som i övrigt finns på Twitter. Där kryllar det av vegotwittrare - och vi hänger gärna på i diskussionen. Många skriver om päls - och vi skickar gärna vidare det vi tycker är bra. Detsamma om storskalig djuruppfödning. Antalet personer som twittrar om en fråga som djurförsök är i princip noll. Detsamma om många andra frågor vi jobbar med. Och detta är lite trist, men det är så det är. Och det avspeglas naturligtvis i vår twittrande.
25 november 2010
Tre saker en torsdag
1. Att slakta grisar i tvättstugor och att ha djur trots att man har djurförbud är båda två allvarliga och olagliga händelser. Det är lätt att raljera när det kommer till djur, och tidningarnas rubrikskapare har verkligen tagit tillfället i akt. Det är inte varje dag man öppnar sin inkorg och möts av rubriker som:
Mötte sitt öde i tvättstuga
Riskerar åtal för skäggmunsmal
Smygägd akvariefisk kan bli rättssak
2. Raderna nedan, från en krönika av Jackie Jakubowski i Kyrkans tidning, kring att äta djur och vad som är koscher, tyckte jag var intressant:
Mötte sitt öde i tvättstuga
Riskerar åtal för skäggmunsmal
Smygägd akvariefisk kan bli rättssak
2. Raderna nedan, från en krönika av Jackie Jakubowski i Kyrkans tidning, kring att äta djur och vad som är koscher, tyckte jag var intressant:
"Enligt rabbinerna i Talmud, som ägnade en hel del tankearbete åt att utröna om Guds avsikt var att människan skulle konsumera Guds andra skapelser (djuren), borde människan egentligen vara vegetarian. Men eftersom det kan vara svårt att avstå från att äta kött, resonerade de pragmatiska rabbinerna, blir människan åtminstone medveten om vad hon gör när sortimentet begränsas och hon förbjuds vissa djur och fiskar.
Att äta en viss sorts kött men inte en annan är, enligt detta sätt att tänka, en moralisk kompromiss – Guds eftergift för människans svaghet. Koscherföreskrifterna är ett sätt att påminna om denna kompromiss."3. Idag är det den 25 november. Och de flesta av oss är rikare idag än vad vi är under någon annan dag under månaden. Djurens Rätt har stått på djurens sida sedan 1882, och fortsätter stå på djurens sida även idag - men vi behöver din hjälp. Gå vidare till www..djurensratt.se/StodOss och läs mer om hur du blir medlem.
23 november 2010
22 november 2010
Carin Götblad om Tom Regan och djurpoliser
I SVT:s kvällsmagasin Go'kväll fick Stockholms länspolismästare Carin Götblad den 19 november bjuda in till sin drömmiddag. Se inslaget på http://svtplay.se/t/102930/gokvall, och spola fram till 34.45. Spännande!
Camilla Björkbom i Gomorron Sverige 23 november
Djurens Rätts förbundsordförande Camilla Björkbom medverkar i morgondagens Gomorron Sverige (SVT1) kl. 07.15. Ämnet är pälsaktioner, och inslaget är föranlett av P1-programmet Kalibers granskning av Djurrättsalliansen och deras verksamhet kring försäljning av pälsprodukter.
För egen del finns det inte särskilt mycket att säga om Kalibers granskning mer än att det är med våra ord och argument som vi når djurens riktiga befrielse, och inte bara pyrrhussegrar längs med vägen mot något annat. Jag har noll koll på Djurrättsalliansen arbete rörande försäljning av pälsprodukter, men Djurens Rätts pälsfria lista (www.palsfrihandel.se) ingår i ett internationellt samarbete med djurrättsorganisationer runt om i världen. Och det är ett arbete som är väldigt framgångsrikt, även utan hot och förstörda fönster.
För egen del finns det inte särskilt mycket att säga om Kalibers granskning mer än att det är med våra ord och argument som vi når djurens riktiga befrielse, och inte bara pyrrhussegrar längs med vägen mot något annat. Jag har noll koll på Djurrättsalliansen arbete rörande försäljning av pälsprodukter, men Djurens Rätts pälsfria lista (www.palsfrihandel.se) ingår i ett internationellt samarbete med djurrättsorganisationer runt om i världen. Och det är ett arbete som är väldigt framgångsrikt, även utan hot och förstörda fönster.
19 november 2010
Ingen dömd, allt glömt?
"Grisar som är sjuka, grisar som ligger livlösa på golvet och andra grisar som gnager på dem. De kunde man se och höra på Djurrättsalliansens filmer och foton från svenska grisfarmar. Över nittio bönder polisanmäldes, men bara en åtalades. Och idag beslutade tingsrätten att fria honom också."ATL skrev häromdagen om att 74 procent av svenska konsumenter bekymrar sig över djurens välfärd. Detsamma kan man uppenbarligen inte säga om rättsväsendet.
18 november 2010
"En rätt trist repris"
I Land Lantbruks ledare 16/11 2010 syftar Kerstin Davidsson på reprisen av Djurrättsalliansens avslöjande när hon säger: "Det är en rätt trist repris, även om den också visar till synes välmående grisar med knorr på svansen". Reprisen är mer än trist för dem som den handlar om på riktigt. Grisarna.
Vilka grisar är välmående och vad har knorr på svansen med saken att göra? Menar Davidsson att grisarna på Djurrättsalliansens bilder från Blackstaby är välmående eftersom de har knorr på svansen? Eftersom de har kvar svansen, till skillnad från grisarna i övriga Europa som får den avklippt för att minska risken för svansbitning?
Knorr på svansen hos dagens domesticerade grisar är en avelseffekt och det är direkt felaktigt att hävda att knorr på svansen är lika med välmående. Djurrättsalliansens bilder visar dessutom svansbitning som är en beteendestörning som bland annat beror på att grisarna inte har möjlighet att bete sig naturligt. En gris tuggar på svansen hos en annan gris. En annan bild visar en gris som fått svansen avbiten.
Davidsson talar sanning när hon säger att med låga matpriser måste djurhållningen vara effektiv och den som vill ha Sörgårdsidyll måste vänja sig att betala för det. Ja, konsumenterna har ett stort ansvar och liksom Djurrättsalliansen anser Djurens Rätt att för djuren är det bästa valet att välja vego.
Därmed inte sagt att vi inte bryr oss om grisarna. Det är ju just det vi gör. Vi bryr oss om hur grisarnas liv ser ut och vi ser att grisarna är individer med rätt att leva sina liv i enlighet med sina intressen och behov.
Oavsett konsumenternas ansvar och vilja eller ovilja att välja vego eller betala för kött från grisar som när de levde hade det mer eller mindre bra/dåligt, är det ofrånkomligt att också branschen själv har ett ansvar. Ett ansvar att åtminstone leva upp till djurskyddslagen, som anger miniminivån. Det ansvaret finns där trots kämpig ekonomi och tuffa konkurrensvillkor.
Den som vill veta mer om boken "Vegomyten" som Davidsson gärna hänvisar till, kan läsa vidare här eller här.
Linda Björklund
Etolog
Djurens Rätt
Vilka grisar är välmående och vad har knorr på svansen med saken att göra? Menar Davidsson att grisarna på Djurrättsalliansens bilder från Blackstaby är välmående eftersom de har knorr på svansen? Eftersom de har kvar svansen, till skillnad från grisarna i övriga Europa som får den avklippt för att minska risken för svansbitning?
Knorr på svansen hos dagens domesticerade grisar är en avelseffekt och det är direkt felaktigt att hävda att knorr på svansen är lika med välmående. Djurrättsalliansens bilder visar dessutom svansbitning som är en beteendestörning som bland annat beror på att grisarna inte har möjlighet att bete sig naturligt. En gris tuggar på svansen hos en annan gris. En annan bild visar en gris som fått svansen avbiten.
Davidsson talar sanning när hon säger att med låga matpriser måste djurhållningen vara effektiv och den som vill ha Sörgårdsidyll måste vänja sig att betala för det. Ja, konsumenterna har ett stort ansvar och liksom Djurrättsalliansen anser Djurens Rätt att för djuren är det bästa valet att välja vego.
Därmed inte sagt att vi inte bryr oss om grisarna. Det är ju just det vi gör. Vi bryr oss om hur grisarnas liv ser ut och vi ser att grisarna är individer med rätt att leva sina liv i enlighet med sina intressen och behov.
Oavsett konsumenternas ansvar och vilja eller ovilja att välja vego eller betala för kött från grisar som när de levde hade det mer eller mindre bra/dåligt, är det ofrånkomligt att också branschen själv har ett ansvar. Ett ansvar att åtminstone leva upp till djurskyddslagen, som anger miniminivån. Det ansvaret finns där trots kämpig ekonomi och tuffa konkurrensvillkor.
Den som vill veta mer om boken "Vegomyten" som Davidsson gärna hänvisar till, kan läsa vidare här eller här.
Linda Björklund
Etolog
Djurens Rätt
17 november 2010
16 november 2010
Ej djurtestat för snubbar
Du har väl inte missat att det finns finfina hudvårdsprodukter för män på Åhléns och Kicks. Kan vara bra att hålla koll på så här inför juletider... Bulldog heter märket, och de är relativt nya på vår lista över märken som inte testar på djur. Hela listan hittar du på http://www.sminksmart.se/
12 november 2010
Nya rön om vegokost (och GI-mat)
"En omfattande amerikansk studie belyser de långsiktiga hälsoeffekterna av animalisk respektive vegetabilisk lågkolhydratkost. Tidigare kohortstudier har identifierat en ökad mortalitetsrisk för individer som konsumerar lite kolhydrater (ca 40 energiprocent) men mycket fett och protein. Tidigare studier har dock inte tagit hänsyn till huruvida fett- och proteinkällorna varit animaliska eller vegetabiliska. Nyhetsvärdet med den amerikanska studien är att man gjort just detta.Källa: Läkartidningen
[...]
Resultaten från denna studie understryker tydligt hälsofördelarna med att låta vegetabilier dominera vårt kostintag, framför allt om vi önskar äta en kolhydratfattig kost."
En nästan slutförd konferens med Naturskyddsföreningen
Dagens andra pass på Naturskyddsföreningens konferens om biologisk mångfald började med att moderatorn Tilde de Paula ställde frågan om vad ett liv är värt. Kan liv vara olika värda? Och vad är värdet av en hel art. Väldigt intressant frågeställningar att fundera över (och som kommer in på vad vi funderade på i det ursprungliga blogginlägget).
Carl Folke, professor på Stockholm Environment Institute, konstaterade i sin dragning att det är svårt att sätta ett värde på biologisk mångfald – mångfalden är en hela ekonomins kapacitet, och nödvändig för mänsklighetens framtid (vilket får ett par varningsklockor att ringa hos mig. Men det är kanske bara jag?). Och även Klas Eklund, senior economist på SEB, var inne på samma bana – och menade att vi egentligen hela tiden värderar liv, i de val vi gör av livförsäkring, vägbyggen osv.
Men svaret på att liv kan vara olika mycket värde måste ju bli ett rungande ”ja” (och det anknyter även dett till min tidigare reflektion rörande slaktkycklingar vs. pandor) - liksom att värdet av en art absolut överstiger värdet av de individer som utgör arten i fråga.
Innan lunch pratade Maria Wetterstrand om att slopa miljöskadliga subventioner, och om marknaden i relation till politiken. Att minska stödet till en resursslösande jordbruksindustri tycker jag känns som en bra början på detta projekt. Hon menade också att det är lättare att ändra beteenden än livsstil, vilket känns som en tanke att ta med sig - oavsett vilken rörelse för förändring man är en del i.
”Kändiskocken” Carola Magnusson presenterade dagens lunch. Och berättade att hon under många nätter funderat vad hon skulle bjuda på. Fiskar och naturbeteskött gick bort och det blev en rotfruktsbiff – ”utan ägg, dinkel innehåller ju lika mycket protein som ägg”. Nästan veganskt, så när som på en klick getost (som gick att undvika, men inte att välja bort).
Efter lunch inledde miljöminister Andreas Carlgren, och att döma av kommentarerna på Twitter verkar miljörörelsen inte vara helsåld på miljöministerns politik... Justitierådet Torgny Håstad pratade om äganderätten i relation till djur, natur och biologiskt mångfald på ett lagom torrt men väldigt underhållande sätt. Och EU-parlamentariker Isabella Lövin pratade om haven och fiskar – och avslutade med att säga att vi delar planeten inte bara med framtidens barn utan även med alla andra arter. Bra!
Eftermiddagen börjar med sitt slut, och vi väntar bland annat på Alexander Bard som avslutning. Men nu först greve Carl Piper.
Carl Folke, professor på Stockholm Environment Institute, konstaterade i sin dragning att det är svårt att sätta ett värde på biologisk mångfald – mångfalden är en hela ekonomins kapacitet, och nödvändig för mänsklighetens framtid (vilket får ett par varningsklockor att ringa hos mig. Men det är kanske bara jag?). Och även Klas Eklund, senior economist på SEB, var inne på samma bana – och menade att vi egentligen hela tiden värderar liv, i de val vi gör av livförsäkring, vägbyggen osv.
Men svaret på att liv kan vara olika mycket värde måste ju bli ett rungande ”ja” (och det anknyter även dett till min tidigare reflektion rörande slaktkycklingar vs. pandor) - liksom att värdet av en art absolut överstiger värdet av de individer som utgör arten i fråga.
Innan lunch pratade Maria Wetterstrand om att slopa miljöskadliga subventioner, och om marknaden i relation till politiken. Att minska stödet till en resursslösande jordbruksindustri tycker jag känns som en bra början på detta projekt. Hon menade också att det är lättare att ändra beteenden än livsstil, vilket känns som en tanke att ta med sig - oavsett vilken rörelse för förändring man är en del i.
”Kändiskocken” Carola Magnusson presenterade dagens lunch. Och berättade att hon under många nätter funderat vad hon skulle bjuda på. Fiskar och naturbeteskött gick bort och det blev en rotfruktsbiff – ”utan ägg, dinkel innehåller ju lika mycket protein som ägg”. Nästan veganskt, så när som på en klick getost (som gick att undvika, men inte att välja bort).
Efter lunch inledde miljöminister Andreas Carlgren, och att döma av kommentarerna på Twitter verkar miljörörelsen inte vara helsåld på miljöministerns politik... Justitierådet Torgny Håstad pratade om äganderätten i relation till djur, natur och biologiskt mångfald på ett lagom torrt men väldigt underhållande sätt. Och EU-parlamentariker Isabella Lövin pratade om haven och fiskar – och avslutade med att säga att vi delar planeten inte bara med framtidens barn utan även med alla andra arter. Bra!
Eftermiddagen börjar med sitt slut, och vi väntar bland annat på Alexander Bard som avslutning. Men nu först greve Carl Piper.
På Naturskyddsföreningens konferens om biologisk mångfald
Idag är Djurens Rätt på plats på Naturskyddsföreningens konferens om biologisk mångfald, som arrangeras i Aula Magna på Stockholms universitet. Du följer konferensen via vår tråd på Twitter och via hashtagen #vemskabort. Mer om konferensen på http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/aktuellt/seminarier/vem-ska-bort/. Häng på!
Biologisk mångfald definieras enligt Konventionen om biologisk mångfald som: "Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem." Och Djurens Rätts roll i detta är för mig lite kluven.
Djurens Rätt försöker se varje djur som en individ, och då är det självklart allvarligt att djur och djurarter dödas och utrotas. Det är viktigt att vi ger djur möjlighet till liv, och till ett liv utifrån sitt naturliga beteende. Å andra sidan hamnar denna debatt ofta i att vissa arter ges mer "relevans" än andra. Vissa arter ska räddas, medan andra ska ätas (så länge det finns många kvar av dem!).
Men en art i sig består ju inte av något annat än individer, och en art har inget gemensamt eller kollektivt medvetande. För en individ inom en art spelar det ingen roll om den är utrotningshotad eller inte. Det som spelar roll är individens liv. Det finns miljarder "slaktkycklingar" men få pandor. Men för "slaktkycklingen" är livet precis lika viktigt och angeläget.
Och å tredje sidan så spelar det arten roll, då den ingår i det biologiska system som vi alla ingår i, och den grupp som en art utgör spelar roll för andra individer - människor och andra djur. Och de spelar roll i andras djurs möjlighet till ett naturligt beteende.
"Det är etiskt fel att utrota arter", sa Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens ordförande, när han inledde dagens konferens. Och det är klart det är – men varför? Utifrån arten, individen eller både och - eller finns det överhuvudtaget ingen motsättningen mellan arten och individen?
Biologisk mångfald definieras enligt Konventionen om biologisk mångfald som: "Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem." Och Djurens Rätts roll i detta är för mig lite kluven.
Djurens Rätt försöker se varje djur som en individ, och då är det självklart allvarligt att djur och djurarter dödas och utrotas. Det är viktigt att vi ger djur möjlighet till liv, och till ett liv utifrån sitt naturliga beteende. Å andra sidan hamnar denna debatt ofta i att vissa arter ges mer "relevans" än andra. Vissa arter ska räddas, medan andra ska ätas (så länge det finns många kvar av dem!).
Men en art i sig består ju inte av något annat än individer, och en art har inget gemensamt eller kollektivt medvetande. För en individ inom en art spelar det ingen roll om den är utrotningshotad eller inte. Det som spelar roll är individens liv. Det finns miljarder "slaktkycklingar" men få pandor. Men för "slaktkycklingen" är livet precis lika viktigt och angeläget.
Och å tredje sidan så spelar det arten roll, då den ingår i det biologiska system som vi alla ingår i, och den grupp som en art utgör spelar roll för andra individer - människor och andra djur. Och de spelar roll i andras djurs möjlighet till ett naturligt beteende.
"Det är etiskt fel att utrota arter", sa Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens ordförande, när han inledde dagens konferens. Och det är klart det är – men varför? Utifrån arten, individen eller både och - eller finns det överhuvudtaget ingen motsättningen mellan arten och individen?
11 november 2010
Föreläsning med The Black Fish i Stockholm
Föreningen The Black Fish har fyra huvudfrågor: industriellt fiske, valfångst, valar och delfiner i fångenskap samt veganism. De initierande medlemmarna i organisationen har seglat med Sea Shepherd de senaste åren men kände attt det behövs en organisation som fokuserar på haven och de marina ekosystemen i Europa.
Deras första kampanj var mot ett delfinarium i Münster, Tyskland som nu är stängt. Nu riktar de bl.a. fokus på späckhuggaren Morgan och delfinslakten i Taiji.
Föreläsningen inleds med att Stella Nordqvist, ordförande i Djurens Rätt Stockholm, berättar om Djurens Rätts syn på fiskar och människornas utnyttjande av dessa varelser.
Föreläsningen arrangeras den 12 november kl. 18, med fika från kl. 17.15, och hålls i NBV:s lokaler på Bergsundstrand 43 (Hornstull). Välkomna! Gratis och inget medlemskap krävs.
Deras första kampanj var mot ett delfinarium i Münster, Tyskland som nu är stängt. Nu riktar de bl.a. fokus på späckhuggaren Morgan och delfinslakten i Taiji.
Föreläsningen inleds med att Stella Nordqvist, ordförande i Djurens Rätt Stockholm, berättar om Djurens Rätts syn på fiskar och människornas utnyttjande av dessa varelser.
Föreläsningen arrangeras den 12 november kl. 18, med fika från kl. 17.15, och hålls i NBV:s lokaler på Bergsundstrand 43 (Hornstull). Välkomna! Gratis och inget medlemskap krävs.
10 november 2010
En avslutning och avrundning av Jordbruksverkets djurskyddskonferens
Samtliga inlägg om Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2010 hittar du här.
Roger Pettersson, tidigare Djurens Rätt och numera generalsekreterare för World Society for the Protection of Animals pratade utifrån om det internationella djurskyddsarbetet sker med etik och naturligt beteende som bas.
Och avslutade gjorde Jan Westin från Universeum i Göteborg, där han är vetenskaplig ledare och zoolog. Jan Westin pratade om djur på djurparker och om det går att ge djur inom "offentlig förevisning" tillräcklig möjlighet att bete sig naturligt, och om det rätt att hålla djur för detta syfte? Svaret var att "det är nödvändigt och rätt att hålla dem i djurparker och vi kan absolut ge dem att ett bra liv".
Åh fan. Det är ungefär allt jag har att säga om detta.
Det finns säkert anledning att återkomma angående Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2010 när allt som sagt sjunkt in mer än sisådär 15 sekunder, men jag gör ändå ett försök redan nu.
Denna typ av konferenser är väldigt viktiga och intressanta, och det är naturligtvis angeläget att de arrangeras. Eller kanske "nödvändigt" vore ett bättre ord? Det är viktigt att vår relation till djur diskuteras, och det bör snarast ses som vår skyldighet att göra det utifrån det maktförhållande vi har gett oss själva.
Samtalen mellan föredragen är ofta lika intressanta som själva föredragen, men dagens tre första föredrag var väldigt intressant. De följande åtta var mer varierande, om ni frågar mig.
Det finns två stora reservationer man kan lägga in i rörande djurskyddskonferenser som denna. Det första är naturligtvis att samtal om djur per definition blir abstrakt (den närmsta konkreta relation många fick till djur denna dag var genom den smörgås de åt till lunch). Jag är såklart fullt medveten om att det är svårt att göra det annorlunda, och att många på konferensen jobbar väldigt konkret med djur i sin vardag. Men ändå. Det finns ofta anledning att reflektera kring djurs frånvaro, även när de står i fokus.
För det andra tycks det mig som att det finns en mängd forskning och kunskap om djur som inte implementeras i verkligheten - så som de exempel som Djurskyddet Sveriges Åsa Hagelstedt tog upp. Vilken roll spelar det då att forskningen överhuvudtaget bedrivs, och att konferenser som dessa då arrangeras?
Om det finns en enorm enighet kring att djurs välfärd är viktigt - inom myndigheter, organisationer, branschen och andra – hur kan då Djurrättsalliansen fortsätta leverera de bilder som de gör? Hur kan vi fortfarande ha pälsfarmer, kastrera grisar utan bedövning och hålla grisar på det sätt som vi gör? Hur kan detta komma sig, och varför händer inte mer när så många tycker att frågan om djurs välfärd är så viktig?
Tack Jordbruksverket för en intressant dag. (Och tack SL för spårvagnslinjen till Djurgården.)
Roger Pettersson, tidigare Djurens Rätt och numera generalsekreterare för World Society for the Protection of Animals pratade utifrån om det internationella djurskyddsarbetet sker med etik och naturligt beteende som bas.
Och avslutade gjorde Jan Westin från Universeum i Göteborg, där han är vetenskaplig ledare och zoolog. Jan Westin pratade om djur på djurparker och om det går att ge djur inom "offentlig förevisning" tillräcklig möjlighet att bete sig naturligt, och om det rätt att hålla djur för detta syfte? Svaret var att "det är nödvändigt och rätt att hålla dem i djurparker och vi kan absolut ge dem att ett bra liv".
Åh fan. Det är ungefär allt jag har att säga om detta.
Det finns säkert anledning att återkomma angående Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2010 när allt som sagt sjunkt in mer än sisådär 15 sekunder, men jag gör ändå ett försök redan nu.
Denna typ av konferenser är väldigt viktiga och intressanta, och det är naturligtvis angeläget att de arrangeras. Eller kanske "nödvändigt" vore ett bättre ord? Det är viktigt att vår relation till djur diskuteras, och det bör snarast ses som vår skyldighet att göra det utifrån det maktförhållande vi har gett oss själva.
Samtalen mellan föredragen är ofta lika intressanta som själva föredragen, men dagens tre första föredrag var väldigt intressant. De följande åtta var mer varierande, om ni frågar mig.
Det finns två stora reservationer man kan lägga in i rörande djurskyddskonferenser som denna. Det första är naturligtvis att samtal om djur per definition blir abstrakt (den närmsta konkreta relation många fick till djur denna dag var genom den smörgås de åt till lunch). Jag är såklart fullt medveten om att det är svårt att göra det annorlunda, och att många på konferensen jobbar väldigt konkret med djur i sin vardag. Men ändå. Det finns ofta anledning att reflektera kring djurs frånvaro, även när de står i fokus.
För det andra tycks det mig som att det finns en mängd forskning och kunskap om djur som inte implementeras i verkligheten - så som de exempel som Djurskyddet Sveriges Åsa Hagelstedt tog upp. Vilken roll spelar det då att forskningen överhuvudtaget bedrivs, och att konferenser som dessa då arrangeras?
Om det finns en enorm enighet kring att djurs välfärd är viktigt - inom myndigheter, organisationer, branschen och andra – hur kan då Djurrättsalliansen fortsätta leverera de bilder som de gör? Hur kan vi fortfarande ha pälsfarmer, kastrera grisar utan bedövning och hålla grisar på det sätt som vi gör? Hur kan detta komma sig, och varför händer inte mer när så många tycker att frågan om djurs välfärd är så viktig?
Tack Jordbruksverket för en intressant dag. (Och tack SL för spårvagnslinjen till Djurgården.)
Om fåglar och Djurskyddet Sverige
Samtliga inlägg om Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2010 hittar du här.
Först efter fikapausen (att ta lite kokos på frukt gör onekligen att det känns rackarns mycket lyxigare!) ställde Britta Lindgren från Svensk Fågelhobby frågan om det går att hålla burfåglar med hänsyn till etik och naturligt beteende? Och svarade med en följdfråga – vilka fåglar pratar vi om? Och jag vet inte om vi fick något bra svar på någon av frågorna, vare sig den första eller följdfrågan.
Föredraget var 20 minuter långt, men jag dristar mig att presentera ett eget svar som tar två sekunder att säga (om man tar det långsamt): "nej". Utifrån ett perspektiv om naturligt beteende var hon lite inne på att olika arter har olika förmåga att relatera till människor, men det etiska perspektivet hoppade hon nog över.
Därefter Åsa Hagelstedt, generalsekreterare för Djurskyddet Sverige. Rubriken för hennes föredrag var "Tar lagstiftaren tillräcklig hänsyn till etik och naturligt beteende?". Hennes svar var "ja" (och hänvisar till § 4 i djurskyddslagen) om vi lägger till ett "men".
Som exempel på dessa "men" tog hon minkarna som exempel på djur som undantas från § 4 i djurskyddslagen – minkarna saknar tillräcklig rörelseyta, möjlighet att klättra, tillgång till vatten eller möjlighet att utföra ett jaktbeteende. Men även djur inom lantbruket (grisar som kastreras utan bedövning) och sällskapsdjur (djur som hålls ensamma trots att de har ett behov).
Vad Djurskyddet Sverige vill förändra:
Först efter fikapausen (att ta lite kokos på frukt gör onekligen att det känns rackarns mycket lyxigare!) ställde Britta Lindgren från Svensk Fågelhobby frågan om det går att hålla burfåglar med hänsyn till etik och naturligt beteende? Och svarade med en följdfråga – vilka fåglar pratar vi om? Och jag vet inte om vi fick något bra svar på någon av frågorna, vare sig den första eller följdfrågan.
Föredraget var 20 minuter långt, men jag dristar mig att presentera ett eget svar som tar två sekunder att säga (om man tar det långsamt): "nej". Utifrån ett perspektiv om naturligt beteende var hon lite inne på att olika arter har olika förmåga att relatera till människor, men det etiska perspektivet hoppade hon nog över.
Därefter Åsa Hagelstedt, generalsekreterare för Djurskyddet Sverige. Rubriken för hennes föredrag var "Tar lagstiftaren tillräcklig hänsyn till etik och naturligt beteende?". Hennes svar var "ja" (och hänvisar till § 4 i djurskyddslagen) om vi lägger till ett "men".
Som exempel på dessa "men" tog hon minkarna som exempel på djur som undantas från § 4 i djurskyddslagen – minkarna saknar tillräcklig rörelseyta, möjlighet att klättra, tillgång till vatten eller möjlighet att utföra ett jaktbeteende. Men även djur inom lantbruket (grisar som kastreras utan bedövning) och sällskapsdjur (djur som hålls ensamma trots att de har ett behov).
Vad Djurskyddet Sverige vill förändra:
- Hårdare krav på djurägaren (obligatoriskt ID-märkning).
- Ny lagstiftning för att förbättra minkarnas situation.
- Svårare att köpa djur (zoo-affärer, Blocket).
- Fler kontroller och bättre rättslig uppföljning.
- Stöd till konsumenter att välja rätt, ex. tydlig märkning.
- Mer kunskap om djur och deras naturliga behov.
- Lag och föreskrifter som ger lantbruksdjur rätt till utevistelser och förbjuder uppbundna djur.
Tre korta
Samtliga inlägg om Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2010 hittar du här.
Efter Eva Eriksson, Bo Algers och Helena Röcklingsberg följde sju lite kortare föredrag på 20 minuter vardera. Tre innan fikapausen, och fyra efteråt.
Först av de sju var mjölkbonden Herbert Nyman som pratade om djuren i livsmedelsindustrin kan bete sig naturligt. Herbert Nyman har varit styrelseordförande i Norrmejerier i tio år liksom ledamot i LRF:s styrelse och verksam inom Svensk Mjölk.
Som sagt var temat för detta föredrag djuren i livsmedelsindustrin, men det inleddes med en fundering på vad livet är och en önskan att "höja nivån" – oavsett vad vi äter så handlar allt om liv och död, och att påverka liv - även det liv som finns inuti en kos mage (?). Och detta är förvisso helt sant. Liksom att det är sant att vad vi äter trots allt medför en skillnad i konsekvenser och påverkan. Att det finns en naturlighet i liv och död betyder inte att vår ansvar för det liv och död vi utsätter andra för försvinner.
Men, nåja. Bara djurskötaren kan tillse att djurvälfärden utgår från hälsa, fysiologi och beteende avslutar Herbert Nyman men… och det fanns väldigt mycket undertecknad fann tveksamt, underligt och märkligt i detta föredrag.
Därefter pratade Eva Hertil, legitimerad veterinär med fokus på smådjur, i ämnet "Etik och naturligt beteende – Har den kliniskt verksamme veterinären detta i sitt medvetande?". Hon pratade om hur vi kan se till de behov som varje art har, och hur vi ska förhålla oss till detta. Och frågan om "kan" innebär att vi "bör", som i exemplet att operera djur med vissa skador.
Hon pratade även om extremavel, och vi åhörare fick ett sugrör att andas genom, samtidigt som vi höll för nästan, för att illustrerar andningen för hunden Greta, en sönderavlad hund med alltför smal luftstrupe.
Sista av de tre innan fikat - länsveterinär Annelie Grip Hansson, länsstyrelsen i Västerbottens län, under rubriken "Kan man utföra kontroll av avel?", och förlåt Annelie, men jag måste drabbats av kaffeochkaka-brist, för jag hängde inte med hela tiden. Kanske riktade sig föredraget mer till de som jobbade mer praktiskt med denna fråga dagligdags, vilket jag inte gör.
Djurens Rätts Lena Lindström frågade vilka möjligheter som fanns att ingripa rörande de djur som är resultat av en felaktig avel (vilket gäller ovan nämnda "sugrörshund", liksom kyckling med benfel, mjölkkor osv). Av svaret kan man fråga sig varför inte fler ingripanden sker när möjligheten faktiskt verkar finnas.
Därefter fikapaus.
Efter Eva Eriksson, Bo Algers och Helena Röcklingsberg följde sju lite kortare föredrag på 20 minuter vardera. Tre innan fikapausen, och fyra efteråt.
Först av de sju var mjölkbonden Herbert Nyman som pratade om djuren i livsmedelsindustrin kan bete sig naturligt. Herbert Nyman har varit styrelseordförande i Norrmejerier i tio år liksom ledamot i LRF:s styrelse och verksam inom Svensk Mjölk.
Som sagt var temat för detta föredrag djuren i livsmedelsindustrin, men det inleddes med en fundering på vad livet är och en önskan att "höja nivån" – oavsett vad vi äter så handlar allt om liv och död, och att påverka liv - även det liv som finns inuti en kos mage (?). Och detta är förvisso helt sant. Liksom att det är sant att vad vi äter trots allt medför en skillnad i konsekvenser och påverkan. Att det finns en naturlighet i liv och död betyder inte att vår ansvar för det liv och död vi utsätter andra för försvinner.
Men, nåja. Bara djurskötaren kan tillse att djurvälfärden utgår från hälsa, fysiologi och beteende avslutar Herbert Nyman men… och det fanns väldigt mycket undertecknad fann tveksamt, underligt och märkligt i detta föredrag.
Därefter pratade Eva Hertil, legitimerad veterinär med fokus på smådjur, i ämnet "Etik och naturligt beteende – Har den kliniskt verksamme veterinären detta i sitt medvetande?". Hon pratade om hur vi kan se till de behov som varje art har, och hur vi ska förhålla oss till detta. Och frågan om "kan" innebär att vi "bör", som i exemplet att operera djur med vissa skador.
Hon pratade även om extremavel, och vi åhörare fick ett sugrör att andas genom, samtidigt som vi höll för nästan, för att illustrerar andningen för hunden Greta, en sönderavlad hund med alltför smal luftstrupe.
Sista av de tre innan fikat - länsveterinär Annelie Grip Hansson, länsstyrelsen i Västerbottens län, under rubriken "Kan man utföra kontroll av avel?", och förlåt Annelie, men jag måste drabbats av kaffeochkaka-brist, för jag hängde inte med hela tiden. Kanske riktade sig föredraget mer till de som jobbade mer praktiskt med denna fråga dagligdags, vilket jag inte gör.
Djurens Rätts Lena Lindström frågade vilka möjligheter som fanns att ingripa rörande de djur som är resultat av en felaktig avel (vilket gäller ovan nämnda "sugrörshund", liksom kyckling med benfel, mjölkkor osv). Av svaret kan man fråga sig varför inte fler ingripanden sker när möjligheten faktiskt verkar finnas.
Därefter fikapaus.
Röcklinsberg om djuretik
Samtliga inlägg om Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2010 hittar du här.
Första föredraget efter lunch på Jordbruksverkets djurskyddskonferens hölls av Helena Röcklinsberg, universitetslektor i djuretik vid SLU. Föredraget handlade om djuretiken, om relationen mellan människor och djur. Relationen är intressant utifrån att Röcklinsberg menar att en grund i etiken är att människan är det enda djur som kan ta ansvar - och att vi också bör ta detta ansvar.
I (svenska) djurskyddslagen utgår man från att djuren har en lidandekapacitet, och lagen ska bestämma vad som är tillåtet resp. onödigt lidande (så Per-Anders Svärd har onekligen en poäng i att djurskyddslagen inte finns till för att skydda djuren, utan snarare att göra djurförtrycket legitimt – genom att klassificera visst lidande som tillåtet).
Olika arter behandlas olika (jämför arten hund med arten gris) men djur inom samma art behandlas också olika, såväl i lagstiftningen som inom vardagsmoralen (möss inom djurförsök jämfört med möss som ”skadedjur”, hundar som sällskapsdjur jämfört med hundar inom djurförsöken). Och Röcklinsberg menar att vi bör förändra detta, på så sätt att vi ska behandla en individ inom en art likadant oavsett var djuren befinner sig i vår syn på dessa nytta för oss.
Även det fulaste och billigaste djuret ska behandlas väl - se djuret med dess egenvärde. Vi har en möjlighet och skyldighet att agera när det gäller hur vi behandlar djur säger Helena Röcklinsberg.
Fina slutord!
Första föredraget efter lunch på Jordbruksverkets djurskyddskonferens hölls av Helena Röcklinsberg, universitetslektor i djuretik vid SLU. Föredraget handlade om djuretiken, om relationen mellan människor och djur. Relationen är intressant utifrån att Röcklinsberg menar att en grund i etiken är att människan är det enda djur som kan ta ansvar - och att vi också bör ta detta ansvar.
I (svenska) djurskyddslagen utgår man från att djuren har en lidandekapacitet, och lagen ska bestämma vad som är tillåtet resp. onödigt lidande (så Per-Anders Svärd har onekligen en poäng i att djurskyddslagen inte finns till för att skydda djuren, utan snarare att göra djurförtrycket legitimt – genom att klassificera visst lidande som tillåtet).
Olika arter behandlas olika (jämför arten hund med arten gris) men djur inom samma art behandlas också olika, såväl i lagstiftningen som inom vardagsmoralen (möss inom djurförsök jämfört med möss som ”skadedjur”, hundar som sällskapsdjur jämfört med hundar inom djurförsöken). Och Röcklinsberg menar att vi bör förändra detta, på så sätt att vi ska behandla en individ inom en art likadant oavsett var djuren befinner sig i vår syn på dessa nytta för oss.
Även det fulaste och billigaste djuret ska behandlas väl - se djuret med dess egenvärde. Vi har en möjlighet och skyldighet att agera när det gäller hur vi behandlar djur säger Helena Röcklinsberg.
Fina slutord!
Lunch
Samtliga inlägg om Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2010 hittar du här.
Lunchen var veganska wraps (heter det väl?) med falafel i. Helt ok enligt mig, ordentligt med smak. Lite mycket vitlök tyckte en kollega. Inte alls tyckte jag.
Som vi nämnt tidigare i bloggen finns "Monsterbiff till middag?" nu som pocket, för 50 spänn. Vi håller inte med om underrubriken eller alla bokens slutsatser, men beskrivningen av den svenska djurhållningen är obligatorisk läsning för alla enligt undertecknad (som köpte på sig två signerade böcker för framtida behov).
Vår rapport om naturligt beteende, på plats på Scandic Hasselbacken på Djurgården i Stockholm.
Bo Algers om naturligt beteende
Samtliga inlägg om Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2010 hittar du här.
Bo Algers, professor i husdjurshygien vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, håller dagens andra föredrag. Ämnet är djurskydd, men med fokus på naturligt beteende.
Vad är ett naturligt beteende? Det som djur gör oftast eller det som de gör i naturen? Han nämner exemplet med att grisar är väldigt bra på att simma när de har tillgång till vatten, men att de troligen inte behöver tillgång till vatten för att kunna utföra sitt naturliga beteende – och jämför detta med t.ex. minkar och frågan om de behöver tillgång till vatten för att få utlopp för sitt (naturliga beteende).
Djur som inte ges möjlighet att få utlopp för sitt naturliga beteende resulterat ibland annat stereotypa beteenden. Det ska dock också noteras att alla beteende som djur är starkt motiverade att utföra inte är goda eller bra, som t.ex. beteendet att slåss och bråka.
Enligt Bo Algers är en användbar definition av naturligt beteende i lagsammanhang:
Under frågestunden ställs en fråga om det naturliga beteendet inom mjölkproduktionen, där kalven tas från modern i princip direkt – och i situationer där man t.ex. ger kalven och kon möjlighet att tillbringa en liten tid tillsammans så skapas ett större separationsproblem. Alltså en kompromiss som inte nödvändigtvis är mycket bättre för djuren.
Bo Algers, professor i husdjurshygien vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, håller dagens andra föredrag. Ämnet är djurskydd, men med fokus på naturligt beteende.
Vad är ett naturligt beteende? Det som djur gör oftast eller det som de gör i naturen? Han nämner exemplet med att grisar är väldigt bra på att simma när de har tillgång till vatten, men att de troligen inte behöver tillgång till vatten för att kunna utföra sitt naturliga beteende – och jämför detta med t.ex. minkar och frågan om de behöver tillgång till vatten för att få utlopp för sitt (naturliga beteende).
Djur som inte ges möjlighet att få utlopp för sitt naturliga beteende resulterat ibland annat stereotypa beteenden. Det ska dock också noteras att alla beteende som djur är starkt motiverade att utföra inte är goda eller bra, som t.ex. beteendet att slåss och bråka.
Enligt Bo Algers är en användbar definition av naturligt beteende i lagsammanhang:
"Det beteende som djuret är starkt motiverad att utföra och som när det utförs ger djuren en funktionell återkoppling."Han avslutar med "minkfrågan", där studier visar att minkar ägnar 10-12% av sin tid åt stereotypa beteende, vilket tyder på, enligt Bo Algers, att det här finns beteenden som man inte lyckats tillfredsställa. Om beteendet de inte får möjlighet att utföra är tillgång till vatten, att de är solitära djur och hålls med andra eller om det rör sig om något annat beteende "kan man diskutera och debattera". Poängen är att "minken, som andra djur, måste få utlopp för beteenden som de är starkt motiverade att utföra".
Under frågestunden ställs en fråga om det naturliga beteendet inom mjölkproduktionen, där kalven tas från modern i princip direkt – och i situationer där man t.ex. ger kalven och kon möjlighet att tillbringa en liten tid tillsammans så skapas ett större separationsproblem. Alltså en kompromiss som inte nödvändigtvis är mycket bättre för djuren.
Eva Eriksson om djurskyddsutredningen
Samtliga inlägg om Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2010 hittar du här.
Det första föredraget på Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2010 hålls av Eva Eriksson, landshövdning i Värmlands län. Hon leder den pågående utredningen av djurskyddslagen och har tidigare bl.a. ansvarat för den tidigare utredningen om pälsdjurnäringen.
Syftet med den pågående utredningen av djurskyddslegen är att se över utformningen av - och innehållet i - lagen och viljan från politiken är att göra djurskyddslagen tydligare, enklare, modernare, mer ändamålsenlig, flexibel och mer målinriktad. Och med grundidé om att uppnå minst samma nivå som idag avseende djurskyddet.
Utredningens särskilda frågor är:
Det första föredraget på Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2010 hålls av Eva Eriksson, landshövdning i Värmlands län. Hon leder den pågående utredningen av djurskyddslagen och har tidigare bl.a. ansvarat för den tidigare utredningen om pälsdjurnäringen.
Syftet med den pågående utredningen av djurskyddslegen är att se över utformningen av - och innehållet i - lagen och viljan från politiken är att göra djurskyddslagen tydligare, enklare, modernare, mer ändamålsenlig, flexibel och mer målinriktad. Och med grundidé om att uppnå minst samma nivå som idag avseende djurskyddet.
Utredningens särskilda frågor är:
- Övergivna och förvildade djur ("hur löser vi kattproblematiken?").
- Naturligt beteende (och Eva Eriksson nämner bland annat minkars behov av just naturligt beteende.
- Avel som medför lidande för djuren ("hur hanteras extremavel?").
- Särskilda krav för viss djurhållning.
- Tävling och träning av djur ("möjligheter att förbättra djurskyddet?").
- Omhändertagande av djur och djurförbud ("länsstyrelsens arbete och roll").
- Användning av djur för sexuellt ändmål ("jag har svarat ja på den frågan, vi kommer att föreslå det", säger Eva Eriksson. Skälen är "moraliskt, etiskt och att samhället ser så annorlunda ut idag – respekten för levande varelser").
- Sekretess.
- Straffbestämmelser ("ska vara ändamålsenlig").
- Möjlighet att göra undantag i krissituationer ("översvämningar, utsläpp och vulkanutbrott av olika slag").
Just nu: Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2010
Samtliga inlägg om Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2010 hittar du här.
"Välkomna hit" säger Björn Dahlén, djurskyddschef på Jordbruksverket, som inledningsord på verkets durskyddskonferens 2010. Praktisk information förmedlas från talarstolen, och bland annat nämns att Djurens Rätts "fina skrift" om naturligt beteende finns på plats - en till varje deltagare i konferensen.
Han berättar vidare om Jordbruksverkets verksamhet just nu, där en genomlysning av djurskyddslagen är kanske det största arbetet - och utredaren, Eva Eriksson, är dagens första föredragshållare.
Vi kommer lägga upp ett par blogginlägg under dagen, men bäst, enklast och snabbast följer du händelserna via Twitter: www.twitter.com/djurensratt eller http://twitter.com/search?q=%23djurskydd2010%20
"Välkomna hit" säger Björn Dahlén, djurskyddschef på Jordbruksverket, som inledningsord på verkets durskyddskonferens 2010. Praktisk information förmedlas från talarstolen, och bland annat nämns att Djurens Rätts "fina skrift" om naturligt beteende finns på plats - en till varje deltagare i konferensen.
Han berättar vidare om Jordbruksverkets verksamhet just nu, där en genomlysning av djurskyddslagen är kanske det största arbetet - och utredaren, Eva Eriksson, är dagens första föredragshållare.
Vi kommer lägga upp ett par blogginlägg under dagen, men bäst, enklast och snabbast följer du händelserna via Twitter: www.twitter.com/djurensratt eller http://twitter.com/search?q=%23djurskydd2010%20
9 november 2010
Djurrättsalliansen släpper nytagna bilder från Blackstaby Gris AB
 |
| Foto: Djurrättsalliansen |
"I november 2009 avslöjade Djurrättsalliansen hur livet som gris ser ut i Sverige. Dokumentation från omkring hundra svenska grisfarmer publicerades. En av farmerna var Blackstaby Gris AB vars ägare då var ordförande för Swedish Meats (Sveriges Djurbönder). Han anmäldes för brott mot djurskyddslagen på flera punkter. Trots omfattande bevismaterial, flera vittnesmål och att brotten dokumenterats vid upprepade tillfällen så har förundersökningen nu lagts ner.Mer på http://www.ettlivsomgris.se/20101029318/nyheter/atalet-nedlagt-men-brottet-bestar-nya-bilder-fran-blackstaby-gris-ab
Idag kan Djurrättsalliansen visa nytagna bilder och film från Blackstaby Gris AB. Materialet visar att grisarnas misär består.
- Blackstaby är inget undantag, det är såhär grisar föds upp. Djurskyddslagen i Sverige säger en sak, men starka branschintressen med veterinärer och myndigheter i gott sällskap försöker dölja att den inte efterföljs inom grisindustrin. Den nedlagda förundersökningen kan bara tolkas som att de fått gehör för sin sak, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen."
8 november 2010
Följ med på konferenser om djur
I veckan kommer vi närvara på - och rapportera från - två konferenser som rör djur.
På onsdag deltar vi i Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2010. Vi twittrar om det viktiga och intressanta från konferensen på hashtagen #djurskydd2010 och skriver lite längre i bloggen ett par gånger under dagen.
På fredag har vi blivit inbjudna till Naturskyddsföreningens konferens om biologisk mångfald (stort tack för det!) och kommer där tillsammans med många andra spännande personer och organisationer att twittra på #vemskabort.
Under båda dagarna kommer du naturligtvis också kunna läsa om vad som händer via vår sida på Facebook.
Vår förhoppning är att du som är intresserad men inte har möjlighet att delta ändå ska kunna få en uppfattning om vad som sägs i de konferenssalar där djuren diskuteras. Och har du en fråga eller fundering så ställ den gärna på Twitter, Facebook eller i bloggen.
Vi ses!
På onsdag deltar vi i Jordbruksverkets djurskyddskonferens 2010. Vi twittrar om det viktiga och intressanta från konferensen på hashtagen #djurskydd2010 och skriver lite längre i bloggen ett par gånger under dagen.
På fredag har vi blivit inbjudna till Naturskyddsföreningens konferens om biologisk mångfald (stort tack för det!) och kommer där tillsammans med många andra spännande personer och organisationer att twittra på #vemskabort.
Under båda dagarna kommer du naturligtvis också kunna läsa om vad som händer via vår sida på Facebook.
Vår förhoppning är att du som är intresserad men inte har möjlighet att delta ändå ska kunna få en uppfattning om vad som sägs i de konferenssalar där djuren diskuteras. Och har du en fråga eller fundering så ställ den gärna på Twitter, Facebook eller i bloggen.
Vi ses!
6 november 2010
Elegant kampanjfilm om valjakt
Nedan en reklamfilm från den internationella organisationen International Fund for Animal Welfare om jakt på valar. Onekligen en av de mest eleganta reklamfilmer från en djurorganisation som jag har sett.
5 november 2010
Tuppkycklingars verklighet fångad på film
Den brittiska organisationen Viva! visar upp något som sällan visats på film, nämligen hur nykläckta kycklingar i äggindustrin hanteras:
Sorteringen och nermalningen av kycklingar är densamma i Sverige, dock slipper svenska fåglar få sina näbbar avklippta. Men varje dag dödas 15 000 tuppkycklingar på svenska kläckerier, genom att malas ner levande. Det är samma procedur som ligger bakom såväl burägg, "frigående" och ekologiska ägg. 15 000 tuppkycklingar, varje dag, för vadå? Omelett? När det finns så mycket annat att äta!
Vi säger som Viva!: Bli vegan!
För en genomlysning av den svenska äggindustrin, läs vår rapport Hönan eller ägget.
Lena Lindström
Etolog
Djurens Rätt
Sorteringen och nermalningen av kycklingar är densamma i Sverige, dock slipper svenska fåglar få sina näbbar avklippta. Men varje dag dödas 15 000 tuppkycklingar på svenska kläckerier, genom att malas ner levande. Det är samma procedur som ligger bakom såväl burägg, "frigående" och ekologiska ägg. 15 000 tuppkycklingar, varje dag, för vadå? Omelett? När det finns så mycket annat att äta!
Vi säger som Viva!: Bli vegan!
För en genomlysning av den svenska äggindustrin, läs vår rapport Hönan eller ägget.
Lena Lindström
Etolog
Djurens Rätt
Tunga (manliga) veganer
"It used to be easy for moguls to flaunt their power. All they had to do was renovate the chalet in St. Moritz, buy the latest Gulfstream jet, lay off 5,000 employees, or marry a much younger Asian woman. By now, though, they've used up all the easy ways to distinguish themselves from the rest of us—which may be why a growing number of America's most powerful bosses have become vegan. Steve Wynn, Mort Zuckerman, Russell Simmons, and Bill Clinton are now using tempeh to assert their superiority. As are Ford Executive Chairman of the Board Bill Ford, Twitter co-founder Biz Stone, venture capitalist Joi Ito, Whole Foods Market Chief Executive Officer John Mackey, and Mike Tyson. Yes, Mike Tyson, a man who once chewed on human ear, is now vegan. His dietary habit isn't nearly as impressive as that of Alec Baldwin, though, who has found a way to be both vegan and fat at the same time."Läs hela artikeln The Rise of the Power Vegans på Bloomberg Businessweek.
4 november 2010
Vi på Djurens Rätt tycker inte att grisar och kor är råvaror
"En placering i griskött kan vara intressant för dig som tror att den växande medelklassen i tillväxtländerna kommer att ändra sina matvanor och konsumera allt mer protein, på samma sätt som historiskt skett i västländerna.
Torbjörn Iwarson
Råvaruchef, Handelsbanken"
"En placering i nötkreatur passar dig som tror att den snabbt växande köttkonsumtionen i tillväxtländerna kommer att leda till högre priser på boskap.
Torbjörn Iwarson
Råvaruchef, Handelsbanken"
"En placering i en ökad köttkonsumtion i tillväxtländerna, utifrån västländernas dåliga exempel, är en av anledningarna till att vår planet är på väg ner i toalettstolen. Djur är inte råvaror. Djur är inte objekt för oss att spekulera kring. Placera med hjärtat - och hjärnan."
Peter Nilsson
Råvavruchef, Djurens Rätt"
Torbjörn Iwarson
Råvaruchef, Handelsbanken"
"En placering i nötkreatur passar dig som tror att den snabbt växande köttkonsumtionen i tillväxtländerna kommer att leda till högre priser på boskap.
Torbjörn Iwarson
Råvaruchef, Handelsbanken"
"En placering i en ökad köttkonsumtion i tillväxtländerna, utifrån västländernas dåliga exempel, är en av anledningarna till att vår planet är på väg ner i toalettstolen. Djur är inte råvaror. Djur är inte objekt för oss att spekulera kring. Placera med hjärtat - och hjärnan."
Peter Nilsson
Råvavruchef, Djurens Rätt"
3 november 2010
Fyra korta om Stella McCartney, teater, griskrisen och Marianne Thieme
 |
| Marianne Thieme, Partij voor de Dieren. Foto: Roel1943/Flickr. |
I SvD finns idag en fin recension av föreställningen "Djur som dör" i SvD idag. Under rubriken Suggestivt dokudrama om vår relation till djur:
"Som botten för hela stycket ligger en fråga om vad som skiljer människor och djur samt hur vi får bruka vårt rent intellektuella övertag. Mellan textavsnitten visas bilder på rymdchimpanser och Mowglipojkar. Lätt omskakad lämnar man detta egensinniga lindéenska zoo fylld av åsikter. Det här är något som ingen bör missa. Ta med din kanin."
Djurens Rätts Jenny Luks har recenserat pjäsen på vår hemsida, läs på Djur som dör – en berättelse om kärlek och vanvård.
I tidningen Råd och rön finns en intressant artikel om Djurrättsalliansens avslöjande bilder från den svenska grisnäringen - Ett år efter griskrisen. Lite märklig kan jag tycka, men intressant ändå. Djurskyddet Sveriges Åsa Hagelstedt intervjuas, men hade det inte varit väldigt intressant att fått höra Djurrättsalliansens syn på saken? Och att man faktiskt inte behöver äta döda grisar överhuvudtaget, och att vår konsumtion av döda grisar är själva grundförutsättningen för dålig djurhållning, går artikelförfattarinnan helt förbi. Lite märkligt.
Och avslutningsvis: Radio Netherlands Worldwide har intervjuat Marianne Thieme, partiledare för nederländska Party for the Animals, Europas första "djurrättsparti" med parlamentarisk representation. Inspirerande lyssning, och bara drygt 10 minuter lång. Lyssna på Politics for animals.
Mer om Partij voor de Dieren finns på http://www.partijvoordedieren.nl
2 november 2010
40 minuter kvar...
Om 40 minuter börjar The Cove i SVT1. Inte missa! Redan nu kan du dock skicka protestmail till Kolmårdens djurpark och till Japans ambassad i Sverige: http://bit.ly/thecovesvt
1 november 2010
29 oktober 2010
Camilla pratar päls i Metro
Apropå pälsens återkomst så hänvisar jag till vår Facebook-redaktör:
"[Vi] upphör aldrig att förvånas över det dåliga närtidsminnet i modemedier. Varje höst kan vi läsa om att pälsmodet är "tillbaka". Well, vi har sett pälskragar på dunfyllda jackor det senaste halvdecenniet. Så särskilt hett är det inte. Bara lamt. Under samma period har fler och fler företag aktivit valt att INTE sälja päls.... Det gillar vi. Hela listan hittar du på vår sajt www.palsfrihandel.se"
28 oktober 2010
Camilla Björkbom pratar päls i Kvällsöppet
Med reservation för att TV4 Play för stunden fungerar ungefär lika bra som Stockholms lokaltrafik med en milimeter snö så lovar vi att Djurens Rätts förbundsordförande Camilla Björkbom pratar päls en bit in i gårdagens Kvällsöppet i TV4. Mot slutet av programmet, sisådär 36 minuter in i klippet.
26 oktober 2010
Minkar i Aftonbladet - skicka ett mail till statsministern!
Aftonbladet har idag lagt upp en hel del om minkar i Sverige på sin webbplats, baserat på Djurrättsalliansens "skräckbilder" från svensk pälsfarmer (och enligt Djurrättsalliansen på Facebook kommer det även i morgondagens tryckta tidning).
Huvudartikeln har rubriken Bilderna som visar minkarnas lidande, och till detta finns också en unik opinionsundersökning som visar att en majoritet av svenska folket är motståndare till päls och pälsfarmer.
Särskilt unik är dock inte opinionsundersökning, och resultatet går att diskutera. Djurens Rätt gav 2006 Demoskop i uppdrag att ställa samma fråga som Aftonbladet nu låtit Sifo göra. 2006 höll 66 procent av de tillfrågade med om att pälsdjursfarmning skulle förbjudas, vilket alltså skulle innebära att stödet för ett förbud har minskat med 14% sedan dess (Aftonbladet/Sifo menar att 52 procent av befolkningen vill se ett pälsfarmsförbud).
I augusti 2010 lät vi dock Demoskop göra ytterligare en opinionsundersökning, som en uppföljning på den som gjordes fyra år tidigare. Även den visade att drygt 65 procent höll med om vårt krav på ett förbud av pälsfarmer. Och detta var samma siffra som Djurrättsalliansen kom fram till när även de gav Demoskop i uppdrag att göra en opinionsundersökning.
Så vi är med andra ord 2 mot 1 när det gäller 2/3 eller 1/2. Plus siffran från 2006 som en utgångspunkt för diskussionen. Aftonbladet/Sifos siffror känns därmed lite låga när det gäller stödet för ett pälsfarmsförbud.
Mer i Aftonbladet handlar om nätupproret mot den pälsbeklädda drottning Silvia och en intervju med Helena Leander (MP), den politiker som på senare år varit den som flitigast stått upp för pälsdjuren.
Eftersom jordbruksminister Erlandsson än så länge varit väldigt opigg på att ta tag i pälsfrågan har vi valt att gå direkt till statsminister Fredrik Reinfeldt i vår senaste protest. Skicka gärna ett mail du också!
EU-minister Birgitta Ohlsson ger dock i tidningen Råd & Rön kalla handen åt ett pälsfarmsförbud från den sittande regeringen, och menar istället att det är upp till oss konsumenter:
"Birgitta Ohlsson har gjort sig känd som en stark motståndare till pälsdjursindustrin och velat förbjuda minkuppfödning i Sverige. Men det är hon ensam om i regeringen att vilja, säger hon, och något förbud verkar det inte bli.Oavsett om procentsiffran för ett förbud är 52 eller 66 procent så har vi alltså en regering som inte är särskilt intresserad av att lyssna till folkopinionen. Och det kan man ju hävda är ett problem...
– Men om det inte blir ett förbud kan man ju alltid lyfta det till en etisk debatt om vad man som konsument har för ansvar."
Avslutningsvis lämnar vi ordet till Björn Dahlén, Jordbruksverkets djurskyddschef, som till Aftonbladet säger att det finns stora problem inom minknäringen:
– Minkarna mår psykiskt dåligt. De hålls i en för liten bur i en karg miljö och det leder till att djuren blir stressade.
Jordbruksverket ska innan årets slut ha löst frågan om minkarnas väl och ve. Det kan bli aktuellt med ett förbud.
– Då får vi lämna över frågan till regeringen, säger Björn Dahlén.
25 oktober 2010
Håll andan för djuren
Fridykaren Annelie Pompe - aktuell med ett världsrekord i fridykning efter ett dyk 126 meter - intervjuades idag i P1:s Studio Ett. Och på frågan om mat svarade hon så här:
(En gång när jag var runt tio försökte jag testa hur länge jag kunde hålla andan. Och jag trodde för ett tag att jag var verkligen var världsbäst på detta, för jag kunde hålla andan hur länge som helst! Men sen kom jag på att jag endast håll munnen stängd, och glömde bort att jag andades via näsan. Så kan det gå.)
Om man läser på Pompes Wikipedia-sida kan man läsa om hur hon bestiger berg, vunnit guld i fitness och varit bland de tio bästa i ett världsmästerkap i klättring. Inte så dåligt för en som mest äter morötter.
Jag är vegetarian, man kan inte äta kött när man fridyker. Eller man kan det, men då kan man inte hålla andan lika länge.Det är inte precis så att det finns en brist på argument för att välja vego, men nu har vi precis fått ett till. Som var nytt för i alla fall mig.
(En gång när jag var runt tio försökte jag testa hur länge jag kunde hålla andan. Och jag trodde för ett tag att jag var verkligen var världsbäst på detta, för jag kunde hålla andan hur länge som helst! Men sen kom jag på att jag endast håll munnen stängd, och glömde bort att jag andades via näsan. Så kan det gå.)
Om man läser på Pompes Wikipedia-sida kan man läsa om hur hon bestiger berg, vunnit guld i fitness och varit bland de tio bästa i ett världsmästerkap i klättring. Inte så dåligt för en som mest äter morötter.
Sofia Arkelsten om klubbade sälar och köttskatt
Moderaternas nya partisekreterare Sofia Arkelsten intervjuas i dagens DN (finns inte på nätet, vad jag kunnat hitta). Vegetarianen Arkelsten - som tidigare bloggade och twittrade som "moderatmat" och som ligger bakom rapporten "Valrörelse i matlandet Sverige" - vill att partiet ska bli starkare i miljöfrågor. Och det är lite intressant att intresset för miljöfrågorna kom via djuren:
- Jag tror vi är flera stycken som kom i gång med politiskt arbete när vi såg den här dokumentärfilmen om sälklubbning.En fråga om hennes intresse kring djurrättsfrågor leder vidare till en intressant diskussion om en "köttskatt", som diskuterats i olika sammanhang. Men Arkelsten vill hellre se att köttproduktionen får bära sina egna kostnader.
Du är också intresserad av djurrättsfrågor?
- Jag är personligen oerhört engagerad i det. Om man lägger ihop matpolitiken och klimatpolitiken så kommer köttfrågorna upp. Köttfrågorna är inte helt oproblematiska, och det har både djurrättsperspektiv och vilka utsläpp som är förenade med köttkonsumtionen.
Vill du ha köttskatt?
- Seriöst. Köttskatt fungerar inte. Vi har en jordbrukspolitik som är gemensam för hela Europa med ganska mycket produktionsstöd. Det funkar inte att subventionera en köttproduktion med ena handen och med den andra lägga på en extra skatt som ska vara konsumtionsstyrande. Men om man tänker att man inte skulle ha produktionsstöd för kött, att det bär sina egna kostnader på ett tydligare sätt, då blir det en annan kalkyl.
- Det är kanske därför som vi moderater inte syns lika tydligt i miljödebatten, för vi föreslår breda långsiktiga och gärna internationellt samordnade styrmedel. Och det är inte lika klämmigt som att säga köttskatt. Våra grejer är tråkiga men de funkar.
Kastrering av grisar är ingen lösning
Varje dag kastreras 4000 grisar utan bedövning i Sverige. Sedan nio år tillbaka finns ett beslut om att det här djurplågeriet ska upphöra, men arbetet går trögt. I dagarna har Jordbruksverket publicerat ännu en rapport till regeringen om hur arbetet fortskrider. Verket föreslår att grisarna ska kunna få bedövning av djurskötaren innan de får testiklarna utskurna. Visst vore det lite bättre, men långt ifrån en lösning på problemet. Själva injektionen av bedövningsmedel i testiklarna är nämligen smärtsam, och hanteringen vid ingreppet och efterföljande smärtlindring är stressande för de små grisarna. Helt smärtfria blir de knappast med smärtlindring heller, vilket alla som blivit opererade kan intyga. Framför allt så är ingreppet i sig helt onödigt. Enda syftet är att undvika en bismak på köttet.
Det finns dessutom en mer skonsam metod i form av två injektioner i nacken som ger samma kastreringseffekt, men utan operation. Det går förstås också bra att inte kastrera grisarna alls, och slakta dem innan de blivit könsmogna (eller varför inte låta bli att slakta dem?). Ändå fortsätter Jordbruksverket förorda kastrering, och hoppas att branschen ”på eget initiativ” ska börja använda den bristfälliga smärtlindringen. Inga styrmedel. Bara en from förhoppning. Det är förmodligen ytterligare en effekt av regeringens krav om att regelverket ska minska med 25 %... Ingen plats för nya regler och krav då.
Mest slående är att problemen med bismak på köttet har fler komponenter än att en galt tillåts bli könsmogen, och det har alla med dagens industriella djurhållning att göra. Enligt Jordbruksverkets rapport ökar risken för ”galtlukt” om grisarna separeras från sina syskon, utsätts för stress, får foder med högt energiinnehåll (gödningsfoder) och lever i sin egen avföring (ämnen från gödseln tas nämligen upp genom huden och ger köttet smak). Allt det här är regel snarare än undantag inom grisindustrin, och något som Djurens Rätt har påpekat länge. Ur vår rapport Grisarnas liv och död från 2006, apropå kastrering:
"Grundproblemet är att grisarna föds upp intensivt i miljöer som inte tar hänsyn till deras naturliga behov och beteenden."Men istället för att ta itu med grisarnas fruktansvärda livsmiljö, som vem som helst kan förstå varken gör grisarna eller köttet gott, så tycker Jordbruksverket att kniven är bästa lösningen. Ekonomin vinner och djuren förlorar, igen.
Sist men inte minst, ännu ett citat ur rapporten från 2006:
"Galtlukt är ett problem för dem som äter griskött, inte för grisarna. För grisarna är problemet smärtan som kastreringen medför och de onaturliga förhållandena under uppfödningen."Lena Lindström
Etolog
Djurens Rätt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)