Det bästa från 2013

"Det bästa från 2013."

Vi upprepar fjolåret och sammanställer det bästa från 2013 enligt ett antal olika organisationer:

• Årets vegolista från Vegokoll och Pinto 
• Mercy for Animals har (som brukligt) gjort en galen stilig film från 2013
• PETA:s lista över vad de gjorde under 2013
• PETA har också en lista över de populäraste blogginläggen från 2013
• HSUS har sammanställt en film med 2013's Biggest Victories for Animals
• Från den danska organisationen Anima
• Från bloggen Striking at the Roots kommer 12 Animal Activism Stories That Made Headlines in 2013

Vi fyller på med fler i samband med att vi hittar dem. Tipsa gärna med en kommentar om du känner till någon.

Djurens Rätt har också gjort en årskrönika via Facebook, den kommer här i bloggen och på vår webb under morgondagen.

Rakt på sak med Tribunal Animal

"Rakt på sak med Tribunal Animal."

Ledarnas helg

"Ledarnas helg."

Detta var onekligen ledarnas helg denna helg.

Först var det en ledare i DN med rubriken Våga titta in i ladugården:

"Oavsett svaret på själva grundfrågan, om det är försvarbart att föda upp och slakta kännande varelser för gommens skull, finns det etiska tveksamheter kring dagens kött­produktion.

Den senaste tiden har SVT i en rad inslag berättat om djur som far illa. Om kycklingar som trängts in i överfulla lastbilar, klämts ihjäl eller dött av syrebrist. På slakterier har levande kycklingar hittats i behållare med döda djur. I ett annat reportage berättades om grisar som vadar runt i avföring, med såriga öron och svansarna avbitna.

Men vi är vana vid det här laget. Man förfasar sig en liten stund och sedan går man till affären och handlar om inte den billigaste så den näst billigaste kycklingfilén. Och julskinkan är förstås inte förhandlingsbar."

Men julskinkan bör vara förhandlingsbar menar sen Somar Al Naher på Aftonbladets ledarsida. Hon skriver att vi bör ge det "vegetariska alternativet en chans", för "hälsans, klimatet, plånboken och djurens skull". Och som alternativ till julskinka bjuder hon på recept på revbensspjäll och äppelglaze.

Heja ledare!

Go Kina

"Go Kina"

När Kina nämns i djursammanhang är det ofta i negativa ordalag - djur som misshandlas och vanvårdas. Och sen äter de ju djur som vi anser det vara barbariskt att äta dessutom.

Men i allt detta finns det en annan bild av Kina som inte lika ofta kommer fram. Vi har varit inne på det här i bloggen ett par gånger, härom månaden noterade vi t.ex. att det är fler personer i Kina som äter vego än vad det är som gör det i USA (sett till antalet personer förstås, inte procentuellt sett).

Och sen fick jag denna Youtube-film från en kollega. Väldigt upplyftande att se.

Sharon Núñez

"Sharon Núñez."

Jösses vilket tal.

Inlägg by Animal Equality.

En pälsbranschordbok

"En pälsbranschordbok."

Få branscher är så duktiga på att hitta på nya ord som pälsbranschen. Här kommer därför ett litet lexikon du kan använda använda nästa gång du stöter på ett underligt ord du inte förstår.

Minkbönder: branschens ord för den som föder upp minkar för sin päls, istället för det vanligare orden "pälsfarmare" eller "minkfarmare". Används då ordet "bonde" allmänt sett har en mer positiv klang än farmare, och som dessutom mer för tankarna till sörgårdsidyll än vad ordet farmare gör.

Gårdsmink: branschens ord för de minkar som föds upp på pälsfarmer i Sverige. Används för att ordet "gård" låter mindre och trevligare än "farm" - även om ordet "farmad mink" också används. Huvudsyftet är dock att försöka påvisa att dessa minkar saknar de behov till naturligt beteende som finns hos alla minkar.

Djurrättslobbyn: branschens ord för djurrättsrörelsen, och för de som argumenterar för att pälsfarmning bör förbjudas. Används då ordet "lobby" uppfattas som negativt, och med ordet vill man ge uppfattningen att djurrättsrörelsen inte är en folkrörelse utan en mindre grupp med dold agenda, ofta med ekonomiska intressen i bakgrunden.

Utifrån samma tankesätt kan t.ex. LRF benämnas "köttlobbyn". Men det är det ingen som gör. Däremot har LRF också tagit till sig ordet djurrättslobby.

Majoritet: används av pälsbranschen för att beskriva 44 procent.

En spaning i tiden

"En spaning i tiden."

I radioprogrammet Spanarna i P1 spanar deltagarna på tendenser i det vardagliga bruset, för att sedan presentera en framtidvision.

Här kommer min spaning.

Tendens 1: Taco Bar, Nacka Forum

Nä, Taco Bar i Nacka Forum, det här är inte roligt. (Eller taco kanske är ett gammalt ord för dålig humor?)
Read more at http://web.stagram.com/p/597707224645364686_227797809#dRfYHCytd6ehYqPC.99

Nä, Taco Bar i Nacka Forum, det här är inte roligt. (Eller taco kanske är ett gammalt ord för dålig humor?)
Read more at http://web.stagram.com/p/597707224645364686_227797809#dRfYHCytd6ehYqPC.99

Nä, Taco Bar i Nacka Forum, det här är inte roligt. (Eller taco kanske är ett gammalt ord för dålig humor?)
Read more at http://web.stagram.com/p/597707224645364686_227797809#dRfYHCytd6ehYqPC.99

Tendens 2: Texas Longhorn

Tendens 3: T-shirt från Sweden Rock

Tendens 4: scen från Escape Plan (repliken av intresse i detta sammanhang kommer 20 sekunder in i klippet)

Min framtidsvision: när folk börjar skämta om något så har vi kommit halvvägs till målet, så länge det är känsligt och inte går att skämta om är det för långt bort. Så nu är är vi nära.

En blogguppsamling den 4 december

"En blogguppsamling den 4 december."

Bloggandet fortsätter vara smått sporadiskt, ber om ursäkt för det. Nu senaste har t.ex. det här med angora och grisar kommit i vägen. Och så får det nog bli. Men, men. Istället kommer här en liten blogguppsamling av saker jag sprungit på sista tiden. (Och det är som vanligt väldigt USA-inspirerat, vilket stör mig. Jag måste komma på ett sätt att få det att inte bli så, det får bli ett nyårslöfte. Men undrar om jag inte gav samma löfte förra året…hm.)

I senaste numret av vår tidningen hade vi med en artikel om hur vegomarknaden expanderar i Sverige. Väldigt spännande. Här är ett nyhetsinslag från USA om att det boomar även där. Bl.a. sägs det i inslaget att 6,6 miljoner amerikaner firade en vegansk thanksgiving. Det är rätt många det.

Några som gått och blivit veganer nyligen är Al Gore, Beyonce och Jay Z (de två senare baserat på detta). Rätt fräsigt.

Inte vegan men väl vegetarian är Bianca Kronlöf, som genomgick P3 Christers Moraltest häromdagen: "Det är bättre för världen att vara vegetarian". Japp, det är det.

Ni känner väl till den här "No Animals Were Harmed"-texten som vi alla tittar efter i eftertexterna till varje amerikansk film? Här framförs viss kritik mot märkningen. Inte så långt eller utförligt, men kan vara bra att känna till.

Avslutningsvis så blev vi uppmärksammade på den här leksaken från Leklust. Vad tycker du, bu eller bä? Jag kan inte riktigt bestämma mig.

Å ena sidan, lika bra att inte hymla hur djuren transporteras på väg till slakt. Att vi vet kan bara vara bättre. Å andra sidan, är det roligt, något att leka med, när djur transporteras på väg mot att bli en biff eller korv?

Making Meat

"Making Meat."

En pedagogisk film om hur man tillverkar odlat kött - där det dels blir tydligt att det är djur iblandat (inget nytt, men ändå), och dels att det går att göra stajlade reklamfilmer om nog allting.

Att skjuta budbäraren

"Att skjuta budbäraren."

Det återstår att se vad som blir resultatet av anmälan, men bara det faktum att en djurrättsaktivist i USA anmälts för djurplågeri - för att ha väntat två månader med att publicera ett smygfilmat material som visar kalvar som misshandlas - är rätt anmärkningsvärt.

"An animal rights activist who worked undercover at a Colorado cattle company and filmed the ‘severe abuse’ of newborn calves has been cited for animal cruelty.
Taylor Radig was charged Friday with the misdemeanour for waiting for two months after she had stopped working at Quanah Cattle Co. to report the abuse."

Två snabba tankar om detta: det känns som en logisk följd av den motreaktion, som är starkast i just USA, som följt på de många smygfilmade avslöjanden som vi har sätt under de senaste åren. Å andra sidan är det svårt att inte också erkänna att det finns en viss typ av cynism inblandad - för att förändra ett system på lång sikt måste vi ibland förhålla oss känslokalla till det vi ser idag. Men jag tror det senare är svårt att komma runt.

PS. Personerna som misshandlade kalvarna anmäldes också för djurplågeri, och avskedades från sina jobb.

The In Vitro Meat Cookbook

"The In Vitro Meat Cookbook."

Sammanfattning från helgen

"Sammanfattning från helgen."

Det har (nästan) blivit en rutin att sammanfatta helgen som gick i media. Här kommer veckans bidrag. Och vi börjar med D-Flex som pratar om ett väldigt aktuellt ämne (ni kommer snart att inse varför):

"– Många tror att vegetariskt bara är sallad, men det finns oändliga valmöjligheter. Och trots att man inte äter kött så kan man träna och bygga muskler."

Och i Solsidan körde de lite vegohumor (läs: driver med vegetarianer), vilket verkar vara ett hett ämne att skoja om nuförtiden - vilket jag å andra sidan tycker är bara positivt. Vill vi bli en fråga att räkna med så får vi räkna med att det pratas om frågan, i bra och dåliga sammanhang.

Regina Lund utses i ett citat i Helsingborgs Dagblad till Sveriges största djurrättsaktivist, och deltar samtidigt i en cirkus med djur.

Missing Animals – nu i Västernorrland.

Det har gått att läsa en hel del om djurrättsrörelsens utveckling i Israel på sistone - och här är en till artikel. Och köttfria måndagar får stöd från högsta ort.

Har böcker som vi läser inte lika mycket påverkan på vad vi äter som vi kanske hade hoppats (det blev många vi där...)? Här är en studie som menar just detta.

För Djurens Rätts del hade vi personalhelg i Göteborg under helgen som gick, där vi bland annat åt jullunch med denna spännande pumpaskapelse på julbordet. Nog första gången jag ser något liknande.

Ha en bra vecka!

LRF:s djurrättsgrupp

"LRF:s djurrättsgrupp." 

Det här med begreppen djurrätt och djurskydd är något som jag ofta har tagit upp när det nämns på sätt som framstår som lite lustiga (lustiga i betydelsen att orden faktiskt betyder något, och att alla inte riktigt har full koll på vad de betyder). Frågan är om inte Norrländska Socialdemokraten har stått för det mest lustiga exemplet hittils.

En (i sig väldigt tragisk, min mening är inte att förringa det hemska) artikel har rubriken Djurrättsgrupp dömer ut ägarnas agerande, och jag hajade till när djurrättsgruppen i frågan visar sig vara "LRF:s djurrättsgrupp". Jag tror journalisten menar LRF Norrbottens omsorgsgrupp, men annars är det onekligen en intressant utveckling av djurrättsrörelsen om LRF har tillsatt en egen grupp för att jobba med djurs rättigheter.

 

Fyra röster om vego

"Fyra röster om vego." 

Fyra röster om vego från mediaveckan som gick.

Naima Clevenhag, intervjuad vegetarian i SvD:

"En del säger till mig: ”jag älskar kött och skulle aldrig kunna bli vegetarian.” Då svarar jag: ”jag älskar också kött.” Det handlar inte om det. Vissa vegetarianer kan inte äta kött, men så är det inte för mig. Jag skulle nog kunna äta en oxfilé om jag inte hade några dåliga tankar om det.

Popartisten Jenny Wilson, nybliven vegetarian i Aftonbladet:

"Jag har inte varit det så länge. Det är något som har kommit sista året och det har att göra med att jag har varit tvungen att se samhället, mig själv och min omgivning med nya ögon."

David Stenholtz och Jonas Paulsson skriver om miljöaspekterna på vego på SVT Debatt:

"Att välja vegetariskt är den enskilt viktigaste handlingen för att minska matens växthusgasutsläpp. Inte att välja svenskt kött. Nordens ledande forskare har nyligen uppdaterat de nordiska näringsrekommendationerna och rekommenderar otvetydigt att vi bör begränsa vårt intag av kött och öka vårt intag av hela vegetabilier."

The Future med Jenny Wilson

"The Future med Jenny Wilson."

Popartisten Jenny Wilson har släppt videon till låten "The Future", den första singeln från hennes fjärde album "DEMAND THE IMPOSSBLE!" (som släpps den 7 november). Videon är regisserad av Jenny Wilson och Daniel Wirtberg.

I pressutskicket förklaras bakgrunden till videon: "Alla vet att vi påverkas starkt av det som händer omkring oss i världen. Varje dag matas vi med dåliga nyheter om jordens förstörelse och livsmedelsindustrins minst sagt obarmhärtiga sätt att hantera djur. Jenny Wilsons video samlar krafttag och peppar oss till protest. Det är inte bara en musikvideo. Det är en röst som vill bli hörd och genom att sprida den här rösten i media kan vi balansera upp den hopplösa känslan som ofta infinner sig med alla dåliga nyheter. Här är en god nyhet – värd att spridas – som bidrar till peppning till alla människors gemensamma mål: en bättre värld."

Söndagstvkrönika

"Söndagstvkrönika."

Det var en händelserik söndag i de svenska tv-apparaterna (alt. i datorer/telefon med diverse play-tjänster, men jag är så gammal att det första jag tänkte på när jag skulle skriva denna mening var en tv).

Först och störst var att Djurens Rätt namndroppades i SVT:s Bron. Eller blev vi? Jag tycker det mer låter som att han (personen som Saga intervjuar) pratar om idén om djurs rättigheter än säger vårt namn. Men vad vet jag? Hur som helst handlar det om att gäng med djurmasker som springer runt med pistoler, och det är inget som Djurens Rätt (organisationen) sysslar med till vardags precis. Men det vet ni ju, och det tror jag de flesta vet.

Min upprördhet: 0/10 (en rörelse som vill märkas kommer även att märkas i tv-deckare, ibland på sätt som inte är bra. Det är smällar vi får ta. Men det var en klantig formulering, manusförfattaren borde skrivit "Djurens rättigheter" istället så hade det blivit tydligare.)

Det andra var Solsidan, där det var en faslig massa prat om jakt, Fredde tränade sig på att döda djur genom att koka levande kräftor och så var det rådjuret som blev påkört av en bil - som kommenteras av Solsidans producent i Aftonbladet.

Min upprördhet: 2/10 (varav 1/10 kommer från kräftorna – av alla knasiga idéer vi anklagar andra länder för att göra så måste vårt kokande av levande kräftor ligga väldigt högt på hycklieriskalan - och 1/10 från att de refererar till Djurskyddsmyndigheten när de Mickan ringer och frågar om det är ok att skjuta att rådjur som äter upp trädgården. Med tanke på att programmet är nyinspelat så är det ju en rätt tafflig referens: Djurskyddsmyndigheten lades ner den 1 juli 2007.)

Det tredje var programmet Allt för Sverige, där de tillagar en kråka för att äta upp. Att äta en kråka i sig är ju inte mer upprörande än något annat djur som äts, men när jag kollade upp sekvensen där de står och sliter sönder kråkan… nä, det är inget underhållande alls

Undrar vilka djur det är ok att slita sönder i tv, utan att folk reagerar? En kråka går uppenbarligen bra. Säkert en fisk också. Kanske en kyckling, men antagligen inte. Där någonstans går nog gränsen, och det kan vara värt att reflektera kring varför.

Min upprördhet: 6/10 (det är en dålig idé att stå och slita i döda kråkor i tv)

Och mitt i allt detta är förstås helgens riktiga hjälte Emma Höglund, inte någon karaktär på tv.

Skit i det - du kan bli vegetarian ändå

"Skit i det - du kan bli vegetarian ändå." 

Det här gjorde mig glad att lyssna på: http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4734251

500 och 1500 – Djurens Rätt på Instagram

"500 och 1500 – Djurens Rätt på Instagram."

Idag fick Djurens Rätt för första gången 500 gilla-klick på en bild på vårt Instagram-konto. Hurra! (Inte för att 500 är något mål vi satt, eller lika mycket som Justin Bieber får – hans senaste bild har 706 929 personer tryckt gilla på, men det kändes ändå som en historisk händelse.)

I sammanhanget kan det vara läge att påminna om att jag, under en ordförandekonferens i Göteborg i februari 2013, hävdade att det här med Instagram nog inte är något för Djurens Rätt – "vad skulle vi lägga upp för bilder där egentligen?". Nio månader har vi fyllt 1 500 följare och fått 500 klick på en bild för första gången.

Väldigt roligt, och det här med sociala medier (även om just det börjar kännas som ett omodernt begrepp) har sin charm i att något kan utvecklas väldigt mycket på väldigt kort tid till något som man på förhand inte kunde tänka sig att det skulle bli. Som kombinationen Djurens Rätt, bilder och Instagram.

World Food Day (alt. Buy Your Coworker a Soy Latte Day)

"World Food Day (alt. Buy Your Coworker a Soy Latte Day)."

Idag är det World Food Day. En viktig dag såklart, och varför inte kika på vad vi äter i Sverige en dag som denna? Hanna Månsson, tillsammans med illustratören Stefan Uddholm, har tagit fram en stilig grafik om svenskars matvanor:

Mest intressant för denna bloggs skull är förstås de 46 kg kött som vi äter varje år. Någon kanske hajar till över siffran – för det finns egentligen två som brukar användas. Jordbruksverket förklarar skillnaden här, men kortfattat så avser den högre siffran som brukar nämnas (85 kilo per person och år) "slaktkroppsvikt", och inkluderar t.ex. ben. Det är så mycket som går åt helt enkelt, och det är den mängd som belastar klimat och miljö. 46 kilo kött per person och år avser hur mycket vi faktiskt stoppar i oss.

Så även om siffran 46 kilo är korrekt så är det fortfarande 39 kilo dött djur ytterligare som finns bakom siffran. Men med det sagt - som djurrättsorganisation och djurrättsförespråkare är förstås ambitionen att sänka den siffran till 0 kg per person och år, oavsett vilken siffra som används.

”Helt orealistiskt” säger många, ofta på Djurens Rätts Facebooksida, och hänvisar till att de själva minsan bara äter kött från granngården,eller djur som de själva skjutit i skogen. Och då brukar jag fundera över hur realistisk detta är som modell för en framtida konsumtion. Jag har inte riktigt fått klart detta för mig.

Är tanken att några få (som bor granne med en gård, eller jagar sin egen mat) ska få behålla sina 45,5 kilo, och alla andra sänka sin konsumtion till 0,5 kilo per person och år? Eller ska vi dela upp det, så att alla får åka och köpa sitt lokalproducerade kött, vilket kanske blir 5 kilo kött per person och år, i utbyte mot att djuren får det liv nästan alla vill att de ska ha i en drömvärld?

Det är som att man utgår från sig själv (även om jag tror att många friserar sin egen konsumtion i en sådan diskussion) som lösning för hela Sverige, och hela världen. Men det, om något, tycker jag är orealistiskt på riktigt.

Vi är 9,5 miljoner svenskar, och alla behöver äta. Det kan vi inte komma från. Och anledningen till att vi gick från Emil-lantbruk till djurfabriker var just att samhället förändras, och sörgårdsidyllen var inte längre möjlig, kombinerad med möjligheten att tjäna pengar på djuren. Så jag skulle hävda att det faktiskt är mer realistiskt att alla övergår till vego än att vi gör om vår djurhållning och vår konsumtion till hur det var för 50-100 år sedan (om vi nu vill äta djur överhuvudtaget förstås). Det vore en utveckling, istället för en tillbakagång till något som inte längre finns, och jag tror inte människan är så bra på att gå bakåt.

PS. Om du inte tycker att World Food Day låter spännande så har organisationen PETA utlyst den 16 oktober till Buy Your Coworker a Soy Latte Day.

Filmsöndag

"Filmsöndag."

http://www.banksyny.com/2013/10/11/meatpacking-district

www.barakasamsara.com

www.theghostsinourmachine.com

Volvo rullar fel

"Volvo rullar fel."

I en ny reklamfilm för sina lastbilar så har Volvo [PS. Fick ett mail om att reklamen är från Volvo Lastvagnar, vilket inte är samma sak som Volvo Personvagnar, som inte har något gemensamt med varandra utöver namnet. Tackar för förtydligandet, jag erkänner min okunskap.] valt tjurrusningar som bakgrundsberättelsen. Och naturligtvis har de en fin text i början av filmen och en ännu finare text i slutet. Men reklamfilmen är fortfarande ett osmakligt förskönande av en förlegad tradition där tjurar utsätts för lidande och död i något som mest har blivit ett absurt mandomsprov.

Volvo beskriver sin reklamfilm som en "adrenalinladdad jakt". Artisten Benjamin Zephaniah beskriver i tidningen The Guardian vad tjurrusningen egentligen är:

"Thrillseekers are heading to Spain to participate in the annual spectacle, keen on their own enjoyment but giving little thought to what the event actually means for the bulls. They see the charm of Pamplona's cobblestone streets but what they don't see, or don't want to see, is that the bulls have trouble navigating those narrow corridors, slippery with spilled beer and blood. As screaming spectators hit them with sticks and rolled-up newspapers, they careen into the walls and each other, fall and break their horns and bones, reaching the finish line bruised and dazed." 

Det finns även en intim koppling mellan tjurrusningar och tjurfäktning, det senare ytterligare en av dessa förlegade traditioner som är dags att passera i historiens papperskorg.

Att använda djurplågeri för att sälja en lastbil är inte ok. Hör gärna av dig till Volvos presschef eller skriv en rad på deras Facebooksida (även om de egentligen inte är värda uppmärksamheten på PR-missar som denna).

Det här med statistik

"Det här med statistik."

Ni minns minkarna som visades upp på en fotbollsmatch? Sprang idag över pälsbranschens pressmeddelande efter den tillställningen igen, och har ju helt glömt att nämna en väldigt underhållande detalj därifrån - nämligen branschen nya fascination av att genomföra egna undersökningar.

Från deras pressmeddelande efter fotbollsmatchen:

"En frivillig enkät som genomfördes bland besökarna visade också tydligt att arrangemanget var uppskattat och efterfrågat. Bland de över 200 svaren var det endast två (2) stycken som var negativa till uppvisningen, 12 hade ingen åsikt och resten (93%) var positiva. Samma enkätundersökning visade att 87 procent  förklarade sig positiva till pälsdjursuppfödning i Sverige, medan bara 5 procent var negativa."

Detta är alltså ungefär som om Djurens Rätt skulle genomföra en frivillig enkät på vår riksstämma och fråga om inställning till pälsfarmning, och sedan skicka ut ett pressmeddelande om resultatet.

Kommer ni ihåg att de bjöd in till att klappa en mink också? De genomförde då nämligen också en frivillig enkät, med precis lika bra resultat:

"Efter rundvandring och frågor kunde besökarna fylla i en frivillig enkät. 70 procent av besökarna uppgav att de fått en bättre bild av svensk minknäring efter besöket. 22 procent sade sig vara oförändrat positiva, endast 8 procent var oförändrat negativa eller sade sig ha fått en sämre bild av näringen efter besöket."

Två egna arrangemang, två frivilliga enkäter - och tänka sig, det blev enormt positiva siffror båda gångerna. Vad är oddsen för det?

Men nåväl, det är förstås ett nytt PR-trick som branschen har hittat på. Säkert med hjälp av en PR-konsult som förklarat att media gillar siffror och opinionsundersökningen. Pälsbranschen själva använder det t.ex som argument för att de har rätt - upprördheten kring fotbollsmatchen lyckades de avfärda just med hjälp av sin egen enkät:

"Den som har följt medierapporteringen under veckan har lätt kunnat få intrycket att det skulle finnas ett motstånd mot utställningen, men det här visar att det tvärtom var mycket efterfrågat och uppskattat."

Men nej,  det gör det inte. Siffror som man hittar på själv säger faktiskt ingenting. Men underhållande är det. När tror vi att deras tredje frivilliga enkät kommer att presenteras? Ska vi tro att de som är negativa till pälsdjursuppfödning har sjunkt ner till 2-3 procent då?

VB6

"VB6." 

Får be om ursäkt x 2 idag. Dels för att bloggen går på sparlåga för stunden. Jag har fått nya arbetsuppgifter i Djurens Rätt, och det är minst sagt fullt upp. Och tyvärr hinns denna blogg då inte riktigt med. Vilket jag tycker är lite tråkigt, men c'est la vie.

Min andra ursäkt är att när jag väl bloggar så handlar det om något så trökigt som VB6.

Jag hade missat det här med "Vegan Before 6", en ny diet skapad av den i USA rätt så omtalade matskribenten Mark Bittman. Och när jag först läste om den tyckte jag att det a) lät jättebra (VB6, låter som ett mungurgelvatten som ger dig superkrafter) och b) lät som en jättebra idé som skulle kunna minska mängden djur och produkter från djur som konsumeras.

Men sen insåg jag att det mest handlar om att gå ner i vikt och... snark. Inte för att jag göra det här inlägget till något korståg mot dieter, men.... snark. VB6 låter förvisso fortfarande fräsigt, men ordet vegan låter fräsigare. Ibland behöver man faktiskt inte krångla till det.

Och är det omöjligt att vara vegan på heltid, vilket är Mark Bittmans poäng - att äta vegansk på dagen och sedan sluta efter kl. 18, så kanske det är som det är, och inget som behöver heta något? Och om det inte är så att varje kostval som kan kallas en diet måste ha ett namn för att sälja böcker förstås.

Leather and meat without killing animals

"Leather and meat without killing animals."

Att smyga och att garantera

"Att smyga och att garantera."

Ni har säkert noterat det här med minkarna och Mjällby, som vi har uppmärksammat och många andra också har gjort. Ska inte tillägga så mycket, men har två reflektioner.

Den ena handlar om fotbollslagets Mjällby AIK:s klubbchef. Häromdagen i Expressen skyllde han uppmärksamheten på djurrättsaktivisterna:

"Att frågan har blivit så stor och kontroversiell skyller han på djurrättsaktivisterna.
– De använder det här för att skapa uppmärksamhet för sin sak. Hade de inte mejlbombat hade det här blivit notiser i lokaltidningen."

Och idag skyllde han det hela på media:

"Samtidigt är han ledsen över att frågan tar fokus från fotbollen.
– Tyvärr kan vi inte styra det. Det är ni i media som ser till att det blir så, säger Jörgen Martinsson."

Är det inte lika märkligt? Han/de verkar ha levt i föreställningen att en minkfarm på en fotbollsmatch skulle glida förbi som vilket sponsorjippo som helst. Och att det blev problem är djurrättsaktivisternas och medias fel. När felet naturligtvis ligger hos fotbollslaget som bestämde sig att bli sambo med en bransch som en majoritet av svenska folket vill ska förbjuda.

Så tyvärr Mjällby, skulden för att uppmärksamheten hamnade på detta och inte på fotboll ligger helt och hållet hos er själva. Det hade vilken PR-firma som helst kunnat berätta, om ni hade frågat.

Den andra reflektionen handlar om det här med garantier.

Häromdagen uttryckte Scan i en reklam att svensk djurhållning ”garanterar att djuren växer upp i sjysta miljöer” (det är Scan som stavat fel på schyssta, inte jag). Och när Sweden Rock Festival tog ställning mot päls gjorde vd:n för pälsbranschen ett inläggpå Facebook där han skrev att Sveriges minkfarmer ”kan garantera världens friskaste och välmående produktionsdjur”.

Är det djurbranschernas nya giv, att börja garantera saker? Och vad innebär en garanti i deras värld - att det gäller alla djur, hela tiden, utifrån deras definition av sjyst/frisk/välmående?

Pälsfarmning blir olagligt

"Pälsfarmning blir olagligt."

Nej, det handlar vare sig om Sverige, Blekinge eller Stockholm. Men:

"On Sept. 21, West Hollywood, Calif., will become the only city in America where selling clothing made with fur is a crime.

....

If West Hollywood’s Code Compliance Department catches the retailer selling fur, the department’s officers can give the retailer a citation. If the retailer builds a record of three tickets in a calendar year, the shopkeeper could be charged with a misdemeanor."

Woho West Hollywood!

Hur går det Mjällby?

"Hur går det Mjällby?"

Det finns nog inget fotbollslag i Sverige som är lika starkt förknippat med en enskild bransch som det allsvenska laget Mjällby AIK från Listerlandet är med pälsbranschen.

Mjällbys klubbchef är tidigare VD på Sveriges Pälsdjursuppfödares riksförbund. Den nuvarande VD:n på Sveriges Pälsdjursuppfödares riksförbund skriver krönikor på Mjällbys hemsida. Ordföranden i supporterföreningen är minkfarmare och när fotbollslaget inte såg ut att komma iväg på träningsläger till Cypern så ställde pälsbranschen upp.

Men om branschen och Mjällby tidigare haft en romantisk relation har de nu gått och gift sig på riktigt:

"Arrangemanget genomförs i samarbete med Mjällby AIF, som söndagen den 22 september möter Elfsborg på hemmaplan.
– Vi kommer att bygga upp ett fem meter långt minkhus i fyra sektioner och ta dit 13 djur från en närbelägen gård, berättar Johan Dalén."

Fräscht Mjällby. Jättefräscht.

Och det här med med att minkar störs när demonstrationer passerar (i tystnad) utanför en minkfarm framstår ju inte som världens stabilaste argumentation när det är ok att släpa iväg 13 minkar till en fotbollsmatch.

Så gör du falukorv enligt Scan

"Så gör du falukorv enligt Scan."

I dagens DN satsade Scan på en helsidesannons med reklam för hur det går till att göra falukorv. Och det är förstås just reklam, inte precis en korrekt beskrivning - djuren går t.ex. aldrig till slakteriet från bondgården, som bild 2 visar.

 

Mest funderade jag dock kring bild 1 och bild 3.

Nog för att reklam är reklam, och Scan skulle säkert hävda att detta är en idealbild. Men särskilt grisar hålls i anläggningar där nästan samtliga aldrig får se dagens ljus, ganska långt från en vad vi tänker oss när vi hör orden "närliggande bondgård". Den genomsnittliga besättningen 1980 var 15 suggor och galtar, och 81 grisar, per gård. 2009 var det 80 suggor och galtar samt 532 "smågrisar" "slaktgrisar". Den närliggande bondgården har blivit stor.

Det är lite märkligt att branschen fortsätter måla upp en bild som inte stämmer överens med verkligheten, á la Bregottfabriken.

På bild 3 kommer vi till den känsliga delen i historien. Scan väljer att köra med en glad och väldigt oblodig slaktare (vi får utgå från att mannen med mustasch precis har börjat sitt arbetspass), och med orden "när slaktaren och styckaren gjort sitt".

Det var ju ett väldigt bekvämt sätt att lösa detta "problem" på.

Vad har djur i sporten att göra?

"Vad har djur i sporten att göra?"

Populärvetenskaplig föreläsning av Kutte Jönsson,fil.dr i praktisk filosofi. Undervisar och forskar i idrottsfilosofi, idrottsetik och genusteori.

Djursporter är sedan länge en väletablerad del av idrottsvärlden. Men går de att moraliskt försvara? Eller är djursporter främst en manifestation över människans självpåtagna rätt att härska över andra arter?

Taget från Malmö Högskola.

Kutte Jönsson, En akademisk kvart, 25 maj, 23 min from Malmö University on Vimeo.

Veckans fredagscitat

"Veckans fredagscitat." 

Säger kanske inte så mycket om något, men jag tyckte det var ett rolig citat i en intressant artikel.

– Vi har märkt att köttätarna nästan är lika militanta som vegetarianerna. Det är helt otänkbart för en människa som äter kött att han eller hon ska gå igenom en hel måltid i sitt liv utan att få kött. Det är helt absurt. De är nästan värre än vegetarianerna.

Vem är skurken?

"Vem är skurken?"

Häromdagen publicerade DT nyheten Björnunge övergiven sedan hona skjutits. Och naturligtvis är det en väldigt tragisk historia.

Lite anmärkningsvärt är dock att det är Naturvårdsverket och deras regler som blir skurken i historien.

"Flera av dem som DT varit i kontakt menar att det bästa hade varit om björnungen avlivats istället för att bara lämnas i enlighet med regelverket.
– Är det djuretiskt rätt att spara en moderslös unge för att skänka den till forskning, undrar Jonny Persson jägare i Idre och engagerad i jaktfrågor."

Vem som är den riktige skurken i historien är inte helt lätt att klura ut, för det nämns endast lite i förbifarten i texten:

"Björnungar som följer en hona får ej skjutas och inte heller hona med unge."

Det huvudsakligen problemet här är alltså inte att björnungen inte avlivades - utan att en jägare sköt en björnhona med en unge, något som inte är tillåtet. Detta låter dock DT passera i det närmaste okommenterat. Business as usual?

Coops nya roliga (?) reklamfilm

"Coops nya roliga (?) reklamfilm."

ICA har ju tidigare haft lite monopol på det här med att lyfta om, och skämta om, vegetarianer i reklamfilm. Nu ger sig Coop dock in i matchen, och försöker skoja till det.

Vad tycker du om filmen? Är den smårolig och harmlös och driver med föreställningen om att äta vitt kött/kycklingen som vego? Eller är den idiotisk? Vore intressant att höra vad du tycker.

Vegodöden

"Vegodöden."

Jag gillar inte att kritisera eller raljera över personer som inte är "offentliga". Men jag antar att om man låter sig intervjuas av en tidning så är man i alla fall lite offentlig? Hur som helst, läste den här artikeln om köttfria måndagari Nyköping nu på morgonen, och var tvungen att ta mig för pannan.

”Jag har inget emot att det serveras vegetarisk mat. Men alla måste få ha ett val.”

Så, alltså – barnen kan äta kött till frukost dagen innan, till lunch dagen innan, till middag/kvällsmat dagen innan, till frukost samma dag, till middag samma dag, till frukost dagen efter, till lunch dagen efter och till middag dagen efter. Jättemycket kött. Men att inte få kött under en måltid är att inte kunna välja? Det är onekligen en extremt smal definition av valfrihet.

”Det är helt fel att tvinga människor att äta vegetariskt.”

Jag tror säkert att en föreställning som denna handlar mer om okunskap än något annat, men vegetariskt är mat, ibland äter vi det utan att tänka på det. Typ linssoppa eller pannkakor. Ja, vilken annan skolmåltid som helst som inte råka innehålla kött eller fisk egentligen. Det har hänt, barnen har överlevt.

Undrar vad som skulle hända om en skola införde köttfria måndagar utan att säga något?

”Man behöver kött för att fungera. Frågan är hur eleverna ska orka med en hel dag i skolan om de bara äter grönsaker.”

Ungefär här någonstans gav jag upp. Jag orkade inte längre - vilket säkert beror på att jag inte ätit kött på hela dan.

PS. Förlåt mamman i intervju, raljeringen är inte personlig. Argumenten har framförts av många en massa gånger, och kommer att framföras igen. Du blev bara ett exempel.

UEFA vill inte att man slaktar djur

"UEFA vill inte att man slaktar djur."

Du känner säkert till bakgrunden (om inte kommer här en kort sammanfattning: ett lag från Kazakstan dödade ett djur inför en fotbollsmatch i en ritual som tydligen ska ge tur, djurrättsproganisationen PETA skickade ett brev till UEFA* och bad dem sätta stopp för det). Nu har UEFA funderat på saken och levererat ett uttalande:

"I would like to make you aware that animal slaughter on a football pitch or in a stadium before, during or after a UEFA competition match – or with reference to a UEFA competition – is totally improper, and will be not tolerated."

Och allt gott så långt, det torde vara ett tämligen självklart uttalande, hoppas jag. Sedan är det förstås svårt att inte slås av den moralisk schizofreni som råder här - en get offras och upprör, medan hundratals djur äts upp på läktaren. Och ev. även sparkas med och på (beroende på vad bollen och fotbollsskorna är gjorda av).

Så, bra att folk reagerat! Bra av PETA (som bara behöver hicka för att få mediauppmärksamhet, känns det som)! Bra av UEFA!

Och nu så tar vi och tänker ett steg längre, ok?

* I min hjärna har alla koll på vad UEFA är, insåg dock att så kanske inte är fallet. UEFA, Union of European Football Associations, är de som bestämmer om fotboll i Europa, ungefär.

Annie Lööf om djurpolitik

"Annie Lööf om djurpolitik."

Foto: Näringsdepartementet

Från Annie Lööfs sommartal anno 2013:

"Vi vill att våra djur ska ha det bra. Vi vill ha öppna landskap och vackra vyer. Samtidigt behöver vi inse att resten av världen producerar det mesta snabbare och billigare. Till stor del beror det på att de har lägre krav på både miljö, socialt ansvar och djurskydd.

Det är enkelt att inse att det är en ekvation som inte riktigt går ihop. Vi ska inte sänka våra krav, men vi måste kombinera dem med en möjlighet för den svenska landsbygden att överleva. Allt annat blir en oschysst dubbelmoral som ger biffen på grillen en bränd eftersmak."

Stella McCartney om djur som dödas för mode

"Stella McCartney om djur som dödas för mode."

Intervju från Elle:

"Stella förklarar hur svårt det är att vara banbrytande i en traditionell industri.
– Över 15 miljoner djur dödas varje år för modets skull. Det är inte biprodukter – det är djur som föds upp på farmar och dödas för sitt skinn. Ormar, krokodiler, strutsar … Man använder killingar till extra mjukt ”kid leather”. Det är en dold industri. Man undanhåller för kunderna hur branschen fungerar. Jag tror att de flesta skulle avstå från att köpa om de visste."

Djuren slår tillbaka?!

Djuren slår tillbaka?!"

Det var svårt att inte slås av det gemensamma i tre följande rubriker, som häromdagen samtidigt låg uppe på aftonbladet.se:

Flera barn attackerade av cirkuselefanter
Gorilla kastade sten i huvudet på småbarnsmamma
Man biten av kobra i Göteborg
 
Kan vi se början på att djuren slår tillbaka, som i Apornas planet? Antagligen inte. (Tyvärr kanske någon skulle säga.)

Istället är det märkligt att situationer när djur beter sig fullständigt naturligt blir en nyhet - en nyfiken elefant blir till en ”attackerande cirkuselefant”, en antagligen lekfull gorilla blir till en stenkastare och tja, ormar bits väl?

Men mest allvarligt är förstås hur vi behandlar djur, och vad det får för konsekvenser. Hur kan vi förvänta oss att elefanter som kånkas runt på våra vägar och visas upp inför barn (de råkar ju dessutom "rymma" då och då) aldrig ska råka bete sig som en elefant, om så bara för en kort stund? Hur kan vi förvänta oss att en gorilla som dagligen betittas av oss människor aldrig ska få vara gorilla – och råka komma i fysisk kontakt med sin betraktare, om så via en sten? Och mannen som blev biten av en orm bodde i en lägenhet med 40 giftormar – ja, det kanske är där problemet ligger, inte att personen blev biten?

Att gå igång på hur sajter som aftonbladet.se formulerar sig är ju som att slåss mot väderkvarnar – en attackerande cirkuselefant ger förstås mer klick än en elefant som är sig själv (även om det är en ohederlig rubriksättning). Men jag slogs av att tre nyheter en dag på aftonbladet.se faktiskt inte var nyheter, det vara bara djur som var djur.

Vegomjölksnörderi

"Vegomjölksnörderi."

Sprang på denna artikel, som är en riktig fest när det kommer till vegomjölksnörderi, för den som är intresserade av sånt. Det är siffror från USA, som ju inte är detsamma som Sverige, men det som var mest intressant på en nörderinivå tyckte jag var att sojamjölk endast står för 35 procent av försäljningen av vegomjölk, medan mandelmjölk står för 55 procent. Vem kunde tro't?

Och har de inte upptäckt Oatlys havredryck?

Anledningarna till mandelmjölkens popularitet är, enligt artikeln, att mandelmjölk inte innehåller något mättat fett, har färre kalorier och är rika på vitamin E. Plus att "soybeans just aren’t hip, says Larry Finkel, director of food and beverage research at Marketresearch.com".

Skulle mandlar vara mer hippt än sojabönor? De måste vara galna där borta i Amerika.

Därför äter kulturarbetare kött

"Därför äter kulturarbetare kött."

DN har under sommaren kört en artikelserie som heter Hej kulturarbetare, där kulturpersonligheter har fått en rad olika frågor om ditten och datten. Och en av dessa frågor var "Varför äter du kött?", vilket jag tyckte var intressant. Alla fick inte fråga (t.ex. klarade sig Peter Birro undan), och det är möjligt att jag missat några delar av artikelserien. Men jag började skriva ner svaren på frågan om varför kulturarbetare äter kött, och är är resultatet:

"Texturen och smaken är oslagbar. Blev bjuden på pulled pork häromdagen. Jösses vad gott det är, saftigt och mört. Men jag äter mind¬re och mindre kött generellt efter att ha gjort ”Landet B runsås” och riktigt fått en inblick i köttets väg på hälleberget. Om fläskfilé kostar 59 kronor per kilo måste någon betala priset, och det blir ju grisen. Svårast är att avstå från bacon. Den sältan gör mig lycklig."

Karin af Klintberg

"För att det är gott och har trevligt tuggmotstånd. Extra roligt är det att äta råbiff. Då är det dessutom helt legitimt att leka med maten. Fast helst äter jag pasta. Vitt bröd och pasta. Kolhydraten är min bästa vän."

Jessika Gedin

"För att inte känna att jag härmar min man, som är vegetarian."

Martina Montelius

"Jag älskar blodiga biffar, men hellre vilt än farmat kött."

Lena Adelsohn Liljeroth

"Kött är väl oförsvarligt ur både moralisk och världsekonomisk synpunkt, men det är ju så GOTT. Hur mycket kött jag än äter så vill jag alltid ha ännu mer kött. Dock inte fläskfilé eller, ännu värre, fläskkarré."

Göran Everdahl

"Vilt. För att djuren har levt i frihet och avlivats snabbt, värdigt – och i frihet."

Eva Hamilton

"Har stått på operation för många gånger för att äta något som har vener, artärer, nerver och fascia."

Bea Uusma (som svarar på frågan "Därför äter jag inte kött")

"För att det är gott. Men jag köper endast ekologiskt och helst närproducerat. Allt annat är läskigt."

Eva Röse

Sommartider (hej, hej) - #15

"Sommartider (hej, hej) - #15."

Jädrans vad fort sommaren går - redan dags för det sista sommartider (hej, hej) för denna gång (och det känns som att jag skriver hur fort det går varje år). Men det ska faktiskt blir roligt att börja jobba igen (och nej, det är ingen som precis tvingade mig att skriva det där).

Kanske den bästa bilden från årets sommarturné.

Det största personliga vegoäventyret sedan senast är nog att vi inte [sic] åkt till den nya pizzerian i Midsommarkransen... För att vara modern skulle man nog kalla det för ett #fail

Det största vegoäventyret som inte rör mig personligen är nog annars att den första odlade köttburgare provsmakades. Det har skrivits en hel del i media om detta, och jag blev lite förvånad över allt det positiva - som t.ex. här, här, här och här.

Brukar ju väva in lite personligt i dessa blogginlägg, men denna gång har jag inte så mycket personligt. Har inte gjort mycket värt att skriva om. Återigen: #fail

Det är djur i det vi äter exempel 1. OH NO!

Och ett exempel på hur avslagen jag varit är att när jag läste nyheten Vegetarisk diet ger bättre vattenbalans så var jag helt säker på att det handlade om att bada.. #fail

Det är djur i det vi äter exempel 2. OH NO!

Mäktiga män väljer vego exempel 1. OH YES!

Och det är inte bara vegetarianer som äter vego ("7 percent of consumers identify themselves as vegetarian, however 36 percent indicate they use meat alternatives"), vilket går helt in linje med den uppfattning som verkar finnas närmast överallt: att antalet vegetarianer inte ökar i samma takt som konsumtionen av vegoprodukter. Och det går säkert att diskutera om det är bra eller dåligt. Jag tänker att ju fler som äter vego desto bättre (såklart), men att vi egentligen vill förändra synen på djur som mat i grunden, inte göra vego till ett komplement.

Mäktig kvinna väljer bort päls exempel 1. OH YES!

Veckans bästa citat: "Det behövs inga djur längre för att det ska vara en cirkus. Det kan bli show i alla fall". Citat är ju rätt fantastiskt i sig, men blir än mer strålande i och med att det sägs av cirkusägaren Dennis Sundelius från Cirkus Europa. En inblick i den framtida cirkusens värld?

Sorry, jag hade inga fler exempel på mäktiga män som väljer vego eller mäktiga kvinnor som väljer bort päls just nu. #fail

Så, det var det för sommaren 2013. På måndag börjar jag jobba ordentligt igen, och då återgår allt till det vanliga igen. Bl.a. kommer ett blogginlägg om en artikelserie som gått under sommaren som jag tyckte var intressant. Kämpa på för djuren tills dess!

Sommartider (hej, hej) - #14

"Sommartider (hej, hej) - #14."

Sommarens andra Sommartider (hej, hej), och nummer 14 totalt. För egen del har senaste tiden bland annat spenderats i Köpenhamn (som var finare än vad jag trodde, varför jag nu trodde det?). Det blev (förstås) en del vegospanande - bl.a. provade vi vegankorv på Ströget, rå mat på 42 Raw och gelatinfritt skumgod på 7-Eleven (se ett kommande inlägg på Vegokoll). Kul att upptäcka nya saker - men tyvärr hittade jag också mitt älskade Ritter-numera-med-smörfett-Peppermint. Sorg.

Strögetkorv gjord på tofu. Smaskens.

Förutom Danmark har ju annars Island varit i fokus i veckan för sin behandling av landslagets maskot-fisk. Och den nyheten var ju precis en sådan nyhet som man vet blir en nyhet. På gott och ont tycker jag. Gott för att en enskild fisk faktisk är viktig, ska behandlas korrekt och är värd uppmärksamhet. Dåligt för att det på förväg är uppenbart att det kommer att bli en nyhet för att det är en sådär tokrolig sak som det går att skratta lite åt, samtidigt som tusentals andra djur aldrig blir en nyhet. Men det handlar ju om den media-verklighet vi lever i snarare än något annat. (Jag vet inte hur många gånger Djurens Rätt har skickat ett pressmeddelande utan någon reaktion alls, medan nån liten kuriosagrej vi lagt en halvtimme på blir jättestort.)

Har förutom Köpenhamn spenderat tid i bl.a. Varberg. Och som vanligt varje år slås man över vilken kontrast det är på vegoutbudet i storstäder och mindre städer. Och som vanligt får jag lite dåligt samvete över att jag tycker det är långt att åka till Goodstore från Högdalen. Skäms Peter.

Två andra läsvärda blogginlägg från senaste tiden handlar om samma ämne och är skrivna av Jenny och Per-Anders, och det har samma tema som jag även skrivit om här i bloggen tidigare. Och det är inte minst något som jag tycker blir aktuellt på Djurens Rätts Facebook-sida då och då - det är märkligt med vilken aggression vissa argumenterar för en fredligare värld. Får inte riktigt det att gå ihop.

Fick en kommentar i det förra sommarblogginlägget som frågade om vårt arbete i de djurförsöksetiska nämnderna. Och jag är fullt medveten om att det blir mycket vego och kött i dessa blogginlägg. Men under semestern blir bloggen något av det jag springer på till vardags, och inte en direkt reflektion av Djurens Rätt arbete. Så får det bli.

Fick ett mail häromdagen med en länk till en artikel där det fanns en rätt intressant karta över köttkonsumtionen i världen och hur den har förändrats över tid. Det tycker mig som att variationen förr var stor medan alla länder nu verkar dra sig mot samma (höga) nivå.

Igår måste varit den varmaste dagen någonsin. Min son löste problemet genom att blanda två bananer, åtta matskedar Tofuline-jordgubbsglass, 3 dl sojamjölk och en stavmixer. Han hävdade att receptet kom från Sommarlov, men att han skulle komma ihåg, även om jag är tveksam till dimensionerna. Men det svalkade tydligen gott.

Intressant att Ag-Gag-lagstiftningen har stött på patrull i en del delstater i USA. Det gör ju att man inte förlorar allt hopp om landet i väster.

Vi har lagt upp ett par saker på webben sedan senast - bl.a. om Haléns, Belgien och Botox. Annars går Djurens Rätt lite på sparlåga när många har ledigt. FÖRUTOM VÄRLDENS GRYMMASTE SOMMARTURNE FÖRSTÅS. Följ den gärna på Instagram där vi lägger upp bilder från i princip varje stopp.

Simpson-skapare ger pengar till djurrättsorganisationer. Vet inte riktigt vad jag ska skriva mer om detta. Men fint.

Bilder från sommarturnén i Helsingborg.

Malte Lindstam hade en insändare i Göteborgs-Posten om hönor igår Eller om det var kycklingar.... Bra att det finns personer som fortfarande håller igång insändarskrivandet. Själv tappade jag den tråden nån gång på 90-talet. Skäms Peter (igen).

Har förresten fått svar från Tele2 Arena om vegomaten - kolla gärna inlägget på Vegokoll, och lämna en kommentar om du hittar andra vegonyheter på sportarenor. Fick en kommentar på Twitter att Rambergsvallen på Hisingen har sojakorv.

Nä, ska det blir ett Sommartider hej hej #15 måste jag nog åka och bada nu. Annars kommer jag försvinna i en svettpöl. Och det är det nog ingen som vill se hur det skulle se ut. Vi hörs.

Sommartider (hej, hej) - #13

"Sommartider (hej, hej) - #13."

Ni som har hängt med här i bloggen ett par år vet att vi /jag brukar sammanfatta sommaren i ett par blogginlägg - däremellan försöker jag ha semester (men du jobbar ju hela tiden ändå, som min kära fru sa häromdagen... hm). Men hur som helst, det har blivit dags för nummer 1 för i år, och nummer 13 sammanlagt, av denna sommarserie som är nästan lika uppskattad som de där som pratar om sommaren i P1. Nästan.

För egen del har Almedalsveckan blivit den perfekta övergången mellan arbetet och semester under de senaste åren. Det är skitmycket jobb, sena kvällar och väldigt, väldigt roligt. En blandning av arbete och semester med andra ord. Efterarbetet efter Almedalen är dock inte klar ännu, så den där sammanfattningen jag tänkte jag skulle lägga in här - den är inte färdig. Bu för mig.

Började annars den riktiga semestern i Lilla Sverigebyn utanför Vimmerby. Och detta ställe rekommenderas väldigt varmt, särskilt till de som har barn, äter vego och gillar djur. Massor att göra för barnen i själva stugbyn (= bra för föräldrar). Det finns vegansk frukost, middag och shop finns att tillgång, samt en hel del Djurens Rätt-material som en bonus. Och sedan de trevliga djuren som bor där, som alla utom en är omhändertagna djur som tidigare haft det dåligt i livet men som nu verkar ha det väldigt bra. Bland annat finns där en ståtlig tidigare travhäst, och en get med stålmage som bl.a. käkade upp omslaget till min Dan Brown-bok.

Dan Browns bok Inferno - "god" tycker geten Olle i Lilla Sverigebyn.

Varje vecka twittrar en ny svensk på kontot @Sweden. Denna vecka är det Helena som är Sverige på Twitter - och Helena är en medlem i Djurens Rätt. Följ gärna Sverige på Twitter om du inte redan gör det, i alla fall denna vecka.

Tidigare var Sean Penn den manlige filmskådis jag såg alla filmer med - om han var med var det en garanti för att filmen var bra. På senare tid har Ryan Gosling blivit en sådan skådis (har sett allt, utom den där dagboksfilmen). Och det ser ut som att jag har valt rätt skådis att gilla (Aftonbladet har plockat upp nyheten här i Sverige).

Apropå Twitter - det här med att skriva att åsikterna på ens Twitter är sina egna? Vem sjutton skulle de annars vara? Tröttsamt.

Några andra som är värda en eloge är Södermanlands Nyheter som i början av sommaren körde en väldigt ambitiös artikelserie om djurfrågor. Bra gjort.

Annars har sommaren, så här långt, inte varit sprängfylld av hett nyhetsstoff. Men i bakgrunden händer lite saker - tre nya företag är på väg in på våra listor över företag som gör bra saker till exempel. Mer om det efter sommaren.

En sajt som pekade ut veganer som "droppat" (slutat vara vegan) väckte viss uppmärksamhet på andra sidan Atlanten för ett tag sen. Jag höll på att bli redigt upprörd själv när jag läste om sajten första gången. Men allting visade sig vara, som det ofta brukar, ett PR-trick. Och då blir det ju helt plötsligt rätt spännande, tycker jag. Nackdelen är förstås att det är svårt att våga bli arg nuförtiden, hälften av sakerna visar ju sig vara just ett PR-trick för att få uppmärksamhet.

Får förstås inte glömma att nämna alla fantastiska personer som åker runt med Djurens Rätts sommarturné. Man blir varm i hjärtat när bilder och andra rapporter trillar in därifrån.

Apropå det här med skådisar så är fantastiskt fräsiga Alicia Silverstone den jag gärna skulle ha som favorit avseende kvinnliga skådespelare. Synd bara att hon inte gjort en enda bra film... det gör det svårt. Och om den här idén är fantastisk eller inte har jag lite svårt att bedöma. Men lutar åt inte.

Något annat jag blir varm av är Instagram. Jag var lite motvals till detta medium först, men väldigt mycket av fina saker som människor gör för djuren hittar jag nuförtiden där. Många av inläggen är taggade med #djurensrätt, kika gärna in där.

Belgien är på gång att förbjuda vilda djur på cirkus, och i denna nyhet nämns Sverige som ett exempel på ett land som redan har förbjudit vilda djur på cirkus. Vi åkte dock förbi en cirkus på vår semestertur häromdagen, och elefanter är - i alla fall senaste jag tittade - en vild djurart.

Denna bloggs systerblogg Vegokoll besökte ett vegoproducerande företag nere i Småland under semestern, det kommer lite mer om det besöker längre fram (det börjar bli mycket som ska komma längre fram nu....). Ett annat framåtsträvande företag är Anamma.

Den här kortfilmen hade varit spännande att kika på nån gång (inte helt ny, jag vet, men hade inte sett trailern tidigare):

Feministiskt initiativ tar djurens parti - bra det. 2014 kommer att bli ett väldigt spännande politiskt år. Och ett väldigt viktigt år för djuren. Det gäller att njuta av sommaren 2013, för jag har en känsla av att det kommer bli fullt upp under sommaren 2014.

Sajten In the Kitchen har en artikelserie igång om vegoburgare, och Djurens Rätts Gabriella Terneborg är en av de intervjuade. Om jag fick välja en enda maträtt att äta resten av livet skulle jag nog välja burgare med bröd. 

Det var det för nu. Lämna en kommentar om du tycker att jag glömt något. Följ Djurens Rätt överallt där vi finns, och så kommer inlägg #14 om ett tag.

Är 25 procent bra eller dåligt?

"Är 25 procent bra eller dåligt?"

I Almedalen arrangerade Konsumentföreningen Stockholm ett seminarierum med det spännande namnet Kött med dålig eftersmak - om hästslakt, maffia och DNA. Tyvärr krockade det med vårt minkseminarium, så vi var aldrig på deras, men rapporten som seminariet bygger på är ganska intressant. För den visar att nästan en av fyra (23%) av svenskarna har minskat sin konsumtion av kött som ett resultat av den senaste tidens "köttskandaler". En majoritet (75%) uppgav att de inte har förändrat sig alls. Av de som svarat att de har minskat på sin köttkonsumtion är det 5% som svarat att de "mycket" minskat sin köttkonsumtion.

Intressanta siffror, och det finns två saker jag tänkte på.

Dels om 25% är mycket eller lite? En av fyra är å ena sidan många människor. Eller å andra sidan är det ju fortfarande tre av fyra som inte ändrat sig alls. Det säger ju något om hur svårt det är att förändra ett beteende, och hur enkelt vi slår ifrån oss saker som är besvärliga att veta.

Och dels handlar ju detta inget om djur som så, utan förtroende till en bransch och felande konsumentupplysning. Hade fler eller färre minskat sin köttkonsumtion om hade varit djur som varit i fokus "på riktigt". Min gissning är att det skulle varit färre, som t.ex. erfarenheten från den "grisskandal" som Djurrättsalliansen skapade för några år sedan visade.

Utifrån det perspektivet är det kanske inte djuren som djurrättsrörelsen borde fokusera på utan på omskrivningar som handlar om miljö, konsument och annat? En smått deprimerande tanke.

Almedalen dag 4 (för Djurens Rätt)

"Almedalen dag 4 (för Djurens Rätt)."

Vår dag fyra i Almedalen blev också vår sista dag i Almedalen för i år. Och det blev en intensiv en.

Kl. 10 arrangerades vårt första seminarium för dagen, som handlade om hur det kommer sig att vi behandlar djur olika, inte beroende på vilket djur det är utan i vilket syfte vi använder oss av djuret - t.ex. en kanin som hålls som sällskapsdjur, dödas för sin päls eller används som försöksdjur. En sammanfattning av föreläsningen kommer som brukligt senare (båtresan hem blir ett enda stort skrivprojekt), liksom hela inspelningen.

En snabb rush på toaletten, påfyllning av kaffetermosar och två smörgåsar med hummus (det är i alla fall så mitt rättstavningsprogram vill stava ordet, men jag tror det är fel) och tomat och sedan var det dags för dagens andra seminarium, som handlade om ifall det finns en konflikt mellan djurskydd och miljöskydd. Och i vissa situationer kan det vara det - intensiv djurhållning kan ibland vara mer energisnål än mer expansiv djurhållning, medan den expansiva är bättre för djurskyddet. Men på det stora hela fanns ändå en konsensus om att det inte bör finnas en motsättning mellan de två, och att en hänsyn till miljön inte får ske på djurens bekostnad.

Det senare seminariet avbröts för fyra ur vår Visby-expedition i och med ett nytt försök i vårt äta-vegokorv-i-Aftonbladets-tält-projekt. Och denna gång gick det betydligt bättre. En projektledare som själv var vegan ställde på en kort intervju, skrev på vår namninsamling för minkarna och bjöd på ekologiskt och vegansk korv. Alldeles fantastiskt.

Amanda och Camilla hann med en sväng ut på stan med det sista materialet vi hade med oss efter det andra, och sista, seminariet för Almedalen 2013, och sen var det snart dags att dra iväg våra hundra (känns det som) rullväskor mot den stora vita båten.

Vi har redan nu en hel del idéer inför nästa år, då Almedalen under en brinnande valrörelse utlovar att bli något extra. Liksom vårt deltagande där.

Som vanligt är vi enormt ödmjukt tacksamma för hjälpen vi får med boende i Almedalen. Och jo, två andra små saker innan vi avslutar det hela: vi fick överlämnat ett häfte från det väldigt trevlig Civilförsvarsförbundet. Några ägg i en omelett och hönsbuljong i ett recept (som var där av misstag, enligt uppgift) men annars helt vegetariskt. Vilket inte framgick av häftet, det bara var så. Rätt fräsigt. Och om du missade köttdebatten i SVT Debatt från i tisdags så kan du se den på http://www.svtplay.se/video/1309140/debatt-almedalen-gustav-fridolin-mp (efter ungefär 29 minuter blir det köttsnack med bland annat riksdagsledamot Jens Holm).

Almedalen dag 3 (för Djurens Rätt)

"Almedalen dag 3 (för Djurens Rätt)."

Hetaste korven i Almedalen? Nej, skulle inte tro det.

Då ska vi se om jag lyckas återskapa den här dagen ur minnet... Klockan ringde tidigt, för att förberedelserna inför vårt frukostseminarium om minkfarmning i Nederländerna skulle hinna bli klara. Sammanfattningsvis gick allt bra: seminariet, inspelningen och frukosten vi bjöd på. En längre text om seminariet kommer under morgondagen, och sen kommer vi att lägga ut hela seminariet på Youtube i efterhand också.

Därifrån var det iväg till ett föredrag med SLU igen - som förvisso var intressant, men ett sms om att Aftonbladet skulle servera vegankorv i sitt tält gjorde att vi smet iväg före det var slut. Korv är ju ändå korv. Men upphetsningen var helt i onödan visade det sig - för fick vi vänta på korven tills att statsminister Reinfeldt hade intervjuats i tältet (märkliga prioriteringar....) och när vi väl kom fram till korvvagnen så var inte vegokorven "igång idag". Stor besvikelse, men vi försöker imorgon igen. Kämpa Aftonbladet!

Seminariet om "Människan bakom djuret -samverkan kring djurskydd och våld i nära relationer" kommer vi också att sammanfatta i efterhand så snart vi hinner, men två kollegor kom därifrån med dels tårar i ögonen och dels en stor vilja att förändra. Så det var ett ämne och ett seminarium som onekligen berörde.

Minkaela gjorde succé (igen) på stan, samtidigt som det antagligen var den mest folkrika dagen i Almedalen i år, vilket säkert beror på kombinationen av att det är mitt i veckan liksom statsministerns tur att tala. Det var verkligen tjocksmockt med folk om man (som jag gjorde) gick åt motsatt håll för att försöka få tag i ett exemplar av dagens Gotlands Allehanda, där gissa-vem var med på bild. Även P3 var intresserade av henne imorgon, vi får se hur det går med det.

Mer under dagen är att vi har videointervjuat en intressant person som pratade om intressanta saker, ska bli kul att lägga ut senare. Och så fick vi en av riksdagens trevligaste ledamöter som gäst på middag. Trevligt sällskap och spännande samtal, bland annat som skåningar och om tresekundersregeln. Har också lärt mig att de säljer veganska dammsugare (kakorna) i affärerna här i Visby (Gotland?), att det finns många personer jag imponeras väldigt mycket av, samt att fåglar minsann bajsar även på djurvänner - de gör uppenbarligen ingen skillnad mellan folk och folk. Och så har jag träffat på världens sötaste unge, förutom min egen. Har nog aldrig tidigare sett någon uppskatta Minkaela så mycket som denna lilla pojke gjorde. Väldigt fint.

God natt.

Almedalen dag 2 (för Djurens Rätt)

"Almedalen dag 2 (för Djurens Rätt)."

Kl. är 23.45 och vi håller precis på att slutföra de sista förberedelserna inför morgondagens frukostseminarium som börjar om ja, snart 8 timmar. Almedalen är inte platsen för den med stor sömnbehov.

Tisdagen började med ett seminarium om skatteavdrag för gåvor till organisationer. Intressant, och för den som vill veta mer finns det en text på vår webb om det hela. Lite mer inofficiellt så tyckte jag inte det var så smart att dela ut dricka med kapsyl utan att erbjuda kapsylöppnare... satt och funderade på hur jag skulle få upp flaskan, slutade med att jag lämnade den när jag gick. Dumt.

Stack direkt vidare till ett föredrag med SLU som ställde frågan om maten räcker till alla - och jag insåg att nackdelen med seminarier som har hittat på underfundiga titlar är att man efter 10 minuter inser att de faktiskt inte är underfundigt intressanta, i alla fall inte ur mitt/vårt perspektiv (men säkert för någon annan). Gick istället tidigare därifrån och drog till Aftonbladets tält där landsbygdsminister Erlandsson intervjuades och (något sensationellt) sade han sig vara positiv till köttfria måndagar, vilket också blev en text till vår webbsida.

Andra seminarier under dagen handlade bland annat om palmolja (som vi återkommer när Amanda har renskrivit) med Mattias Klum (en stor idol för Amanda), liksom SMMI:s seminarium om köttskatt. Sarah Säll från SLU presenterade sin forskning om hur en köttskatt skulle kunna fungera och vi (läs: jag) ska renskriva så fort jag hinner och lägga ut en sammanfattning även om detta.

Efter lite mat avslutades kvällen med att hela gänget (minus två) sällskapade med Minkaela ut på stadens gator, medan resten gick på den föreläsning som etologiprofessorn Per Jensen hade utifrån sin bok "Hur mår maten?" i biblioteket mittemot Almedalsparken. Och vi var inte helt entusiastiska över hans föreläsning av ett par olika orsaker, även om han verkar vara en väldigt sympatisk person och boken är bra. Men det är frustrerande att han inte alls tar konsekvenserna av vad han skriver om i boken. Om något är dåligt - har man inte ett ansvar att försöka påverka det till det bättre, t.ex. genom att uppmana människor att göra saker? Det är väldigt mycket "upp till var och en" och "jag ska inte berätta för dig hur du ska göra" vilket förstås är ett sätt att resonera, men det gör ju inte nödvändigtvis en dålig situation bättre, som jag ser det. Jag tycker nog att vi som individer har ett lite större ansvar än så.

Och så har förstås Nicole van Gemert från den nederlänska organisationen Bont voor Dieren dykt upp. Helt oförskräckt hoppade hon in i.... nej, det var inget. Men vi har gjort en intervju på video som jag ska få klart att lägga ut så snart det går. Och det ska bli spännande att höra vad hon har att berätta om hur man lyckades åstadkomma ett förbud mot pälsfarmer i Nederländerna under morgondagens seminarium.

Vad mer? Djurens Rätts stjärna på Gotland, Lotta Gräsman, har varit med och hjälpt till under dagen, fantastiskt fint, som alltid. Annars så känns det faktiskt som att köttet/djuren ändå blev en fråga under dagen, som t.ex. med Aftonbladets tält med Eskil Erlandsson, med Per Jensens föreläsning på biblioteket och när köttkonsumtion debatterades i SVT:s Debatt med riksdagsledamoten Jens Holm kl. 20.30. Kul att frågan om köttet verkar ha gjort i alla fall något avtryck i det hav av intryck som är Almedalen.

Nu är det läggdags. Och om allt funkar som det ska så blir det livestream imorgon bitti (famous last words).

Ett annat löfte från min sida under morgondagen är att jag ska försöka ta mig längre in i Visby än de 5-6 kvarter där jag varit under de dagar där vi har varit här. Det vore ju en skam om jag skulle åka härifrån utan att knappt ha sett ett hav och definitivt inte en ringmur. Jag hörde idag också ett rykte om att det finns hus och gator i Visby som ser ut som helt vanligt gator och hus, inte de pittoreska byggnader som jag ser därifrån jag sitter. Men det ryktet tänker jag inte tro på förrän jag ser det med egna ögon.

God natt.